Läser du svenska eller vill du hjälpa folk från olika länder att lära sig svenska språket?
Varje måndag och onsdag mellan 16:00 - 18:00 arrangerar Hjällbo Bibliotek ett språkkafé, där man i små grupper kan öva på att förstå och prata svenska. Alla är välkomna och det är gratis att vara med.
Läser du och vill du öva på ett "invandrarspråk", finns det möjligheter att träffa folk som pratar just det språket som du är intresserad av - precis som på språkkaféet på Esperantoplatsen.
Se mer på http://www.goteborg.se/wps/portal/hjallbosbibliotek
Adress: Angered, Hjällboplatsen 1
Tid: Måndagar och onsdagar 16:00 - 18:00
torsdag 12 april 2012
måndag 9 april 2012
Ny kollektivtrafikterminal vid Angered Centrum
Trafikkontoret i Göteborgs Stad meddelar att buss och spårvagnsterminalen vid Angered Centrum kommer att byggas om. Anledningen är planer på bättre kapacitet och högre driftssäkerhet för spårvagnarna vid slutstationen.
Arbetena kommer att starta i april 2012 med byggnation av en ny provisorisk bussterminal. Från och med juni 2012 och ca ett år framåt kommer all busstrafik att flyttas dit.
Angered.nu har tidigare rapporterat om att spårvagnstrafiken kommer att tas ur drift i juni 2012 och under tio veckor att ersättas med bussar. Förändringarna skall vara klara sommaren 2013.
Har du frågor så kontakta Trafikkontorets kundtjänst 031-15 00 17.
Illustrationen visar vart den provisoriska bussterminalen skall ligga.
Arbetena kommer att starta i april 2012 med byggnation av en ny provisorisk bussterminal. Från och med juni 2012 och ca ett år framåt kommer all busstrafik att flyttas dit.
Angered.nu har tidigare rapporterat om att spårvagnstrafiken kommer att tas ur drift i juni 2012 och under tio veckor att ersättas med bussar. Förändringarna skall vara klara sommaren 2013.
Har du frågor så kontakta Trafikkontorets kundtjänst 031-15 00 17.
söndag 8 april 2012
Folkets Hus Hammarkullen inbjuder
Folkets Hus i Hammarkullen är en ideell förening med vision att vara en öppen mötesplats för demokrati, gemenskap, kulturliv och personlig bildning.
I Folkets Hus kan du delta i kulturverksamheten eller ta del av den, hyra en lokal för möte eller fest, starta en studiecirkel eller förverkliga en idé.
På tisdag den 10 april kl 19:00 anordnas teaterpjäsen "Timmarna med Rita". Det är fri entré och Folkets Hus önskar alla hjärtligt välkomna.
Om "Timmarna med Rita":
Rita är 33 år, gift med Dennis som är elektriker, arbetar själv på en damfrisering. Alla, dvs Dennis och familjen, förväntar sig att hon skall bli med barn och drömma om eget hus precis som sin lillasyster. Och så hade det kanske blivit om inte …om hon inte ”fått för sig att hon ville ha mer att välja på än åtta nya ölsorter, tvåfotbollslag, smör eller margarin, en taskig skola eller en ännu taskigare, ett dåligt arbete eller arbetslöshet”.
Hon anmäler sig till en kvälls/vuxenkurs i litteratur och får en något alkoholiserad universitetslärare, Frank, som handledare.
Tillsammans med denne misslyckade poet (enligt honom själv) och cyniker (enligt exfrun) gör Rita en svindlande och krokig resa inne på Franks arbetsrum. Rita till språket och självkänslan. Frank till verkligheten och konsten att älska.
I Folkets Hus kan du delta i kulturverksamheten eller ta del av den, hyra en lokal för möte eller fest, starta en studiecirkel eller förverkliga en idé.
På tisdag den 10 april kl 19:00 anordnas teaterpjäsen "Timmarna med Rita". Det är fri entré och Folkets Hus önskar alla hjärtligt välkomna.
Om "Timmarna med Rita":
Rita är 33 år, gift med Dennis som är elektriker, arbetar själv på en damfrisering. Alla, dvs Dennis och familjen, förväntar sig att hon skall bli med barn och drömma om eget hus precis som sin lillasyster. Och så hade det kanske blivit om inte …om hon inte ”fått för sig att hon ville ha mer att välja på än åtta nya ölsorter, tvåfotbollslag, smör eller margarin, en taskig skola eller en ännu taskigare, ett dåligt arbete eller arbetslöshet”.
Hon anmäler sig till en kvälls/vuxenkurs i litteratur och får en något alkoholiserad universitetslärare, Frank, som handledare.
Tillsammans med denne misslyckade poet (enligt honom själv) och cyniker (enligt exfrun) gör Rita en svindlande och krokig resa inne på Franks arbetsrum. Rita till språket och självkänslan. Frank till verkligheten och konsten att älska.
lördag 7 april 2012
Bussar ersätter spårvagnar i sommar
Spårvagnstrafiken på delen av Angeredsbanan mellan Gamlestaden och Angered stoppas i hela nio veckor i sommar. Ersättningsbussar kommer att trafikera sträckan. Enligt Mats Larsson, enhetschef för drift och underhåll på trafikkontoret i Göteborg stoppas trafiken p.g.a. ombyggnad av vändslingan och terminalen vid Angered Centrum, byte av räler och sliprar, justring av spår samt skrotning och bergförstärkning i Hammarkulletunneln.
Samtidigt inleds ut- och ombyggnaden av Knutpunkt Gamlestaden med byggandet av gång- och cykeltunnel under spårvägen, spårombyggnad mellan Slakthusgatan och Säveån och anslutning till perrongerna för den blivande pendeltågsstationen.
Busslinjerna 73, 75 och 76 förlängs till Gamlestaden och ersättningsbussar kommer att gå i pendeltrafik mellan Angered Centrum och Gamlestaden via Hjällbo, Hammarkullen och Storås.
Samtidigt inleds ut- och ombyggnaden av Knutpunkt Gamlestaden med byggandet av gång- och cykeltunnel under spårvägen, spårombyggnad mellan Slakthusgatan och Säveån och anslutning till perrongerna för den blivande pendeltågsstationen.
Busslinjerna 73, 75 och 76 förlängs till Gamlestaden och ersättningsbussar kommer att gå i pendeltrafik mellan Angered Centrum och Gamlestaden via Hjällbo, Hammarkullen och Storås.
Lövgärdets företagsby får pris
Lövgärdets företagsby har bidragit till nya etableringar och får årets pris från Angereds företagarförening, rapporterar Vårt Göteborg. Företagsbyn öppnade mitt i finanskrisen 2009 och har tills idag bidragit till att fler nya företag etablerat sig i området.
- Priset är ett kvitto på att vår investering sett så här i efterhand var lyckad, konstaterar Christopher Östling och Michael Thelander som äger och driver Lövgärdet förvaltning AB.
Peter Lindemark, kontorschef på Handelsbanken i Hjällbo och styrelsemedlem i Angereds företagarförening, gläds över att årets pris går till ett företag som bidragit till att skapa förutsättningar för nya företag i Angered. Det startade dessutom i orostider då många andra valde att avvakta med sina investerings- och etableringsplaner.
Näringslivet i Angered har potential
- Detta tycker vi i Angereds företagarförening förtjänar särskild uppmärksamhet. Vi delar därför ut årets pris till Thelander & Östling som, genom uppförandet av Lövgärdets företagsby, visat prov på långsiktigt agerande utifrån en positiv tilltro avseende utvecklingen i Angeredsområdet, säger Peter Lindemark.
Att näringslivet i nordöstra Göteborg har potential visar den kartläggning som nyligen gjorts av Business Region Göteborg och Utveckling Nordost. Här finns 3.600 företag och hela 70 procent av dem har som mål att växa.
Många efterlyser just lokaler och nätverk som viktiga förutsättningar för att kunna utvecklas vidare.
- Priset är ett kvitto på att vår investering sett så här i efterhand var lyckad, konstaterar Christopher Östling och Michael Thelander som äger och driver Lövgärdet förvaltning AB.
Peter Lindemark, kontorschef på Handelsbanken i Hjällbo och styrelsemedlem i Angereds företagarförening, gläds över att årets pris går till ett företag som bidragit till att skapa förutsättningar för nya företag i Angered. Det startade dessutom i orostider då många andra valde att avvakta med sina investerings- och etableringsplaner.
Näringslivet i Angered har potential
- Detta tycker vi i Angereds företagarförening förtjänar särskild uppmärksamhet. Vi delar därför ut årets pris till Thelander & Östling som, genom uppförandet av Lövgärdets företagsby, visat prov på långsiktigt agerande utifrån en positiv tilltro avseende utvecklingen i Angeredsområdet, säger Peter Lindemark.
Att näringslivet i nordöstra Göteborg har potential visar den kartläggning som nyligen gjorts av Business Region Göteborg och Utveckling Nordost. Här finns 3.600 företag och hela 70 procent av dem har som mål att växa.
Många efterlyser just lokaler och nätverk som viktiga förutsättningar för att kunna utvecklas vidare.
Ökat regionbidrag till Agnesbergs folkhögskola
Det stigande deltagarantalet försvårar de ekonomiska förutsättningarna för den regionägda folkhögskolan i Agnesberg, bland annat genom högre lokalkonstnader. Nu skjuter kulturnämnden till 400 000 kronor i ökat regionbidrag, med start redan i år. Det beslutades vid kulturnämndens sammanträde idag.
– Det är glädjande att skolan har växtkraft. Dock innebär det att vi måste gå in med mer pengar för att se till att skolan kan klara sin verksamhet, säger Alex Bergström (s), ordförande för kulturnämnden i Västra Götalandsregionen.
Sommaren 2011 beslutade styrelsen för skolan att flytta verksamheten till Bergsjön, då de befintliga lokalerna bedömdes som otillräckliga, både gällande utformning och kapacitet. Skolans deltagarveckor ökar stadigt och en enig nämnd ställde sig vid fredagens sammanträde bakom ett yrkande om ökat driftsbidrag på 400 000 kronor per år.
Man beslutade också att avvakta ytterligare beslut om investeringsstöd till folkhögskolan, eftersom den ekonomiska situationen kan påverkas av frågan om en samordnad förvaltning för de sju regionägda folkhögskolorna. Dessutom kan frågan om ansvarig beställarnämnd och utredningen av Västra Götalandsregionens stöd till folkhögskolor få konsekvenser, som idag inte går att överblicka.
– Det är glädjande att skolan har växtkraft. Dock innebär det att vi måste gå in med mer pengar för att se till att skolan kan klara sin verksamhet, säger Alex Bergström (s), ordförande för kulturnämnden i Västra Götalandsregionen.
Sommaren 2011 beslutade styrelsen för skolan att flytta verksamheten till Bergsjön, då de befintliga lokalerna bedömdes som otillräckliga, både gällande utformning och kapacitet. Skolans deltagarveckor ökar stadigt och en enig nämnd ställde sig vid fredagens sammanträde bakom ett yrkande om ökat driftsbidrag på 400 000 kronor per år.
Man beslutade också att avvakta ytterligare beslut om investeringsstöd till folkhögskolan, eftersom den ekonomiska situationen kan påverkas av frågan om en samordnad förvaltning för de sju regionägda folkhögskolorna. Dessutom kan frågan om ansvarig beställarnämnd och utredningen av Västra Götalandsregionens stöd till folkhögskolor få konsekvenser, som idag inte går att överblicka.
Stena Fastigheter satsar på Aktivitetshuset i Lövgärdet
I sin s.k. relationsförvaltning planerar Stena Fastigheter att satsa på sociala projekt i samverkan med hyresgästerna - för att skapa bra boendemiljöer.
I detta projekt skall de skapa en öppen mötesplats i form av ett aktivitetshus och café i södra Lövgärdet. Detta hus ska vara öppet för alla, oavsett ålder, kön, religion och etnicitet. Syftet är att uppnå trygghet för invånarna i området och att torget ska blomstra.
I detta projekt skall de skapa en öppen mötesplats i form av ett aktivitetshus och café i södra Lövgärdet. Detta hus ska vara öppet för alla, oavsett ålder, kön, religion och etnicitet. Syftet är att uppnå trygghet för invånarna i området och att torget ska blomstra.
Skolinspektionen kritiserar Angereds kommunala skolor
Grundskolorna i Angered får skarp kritik från Skolinspektionen.
För dålig undervisning för elever som behöver extra stöd och inga skriftliga omdömen i alla ämnen. Grundskolorna i stadsdelen Angered får skarp kritik av Skolinspektionen – som nu kräver att åtgärder vidtas.
Stadsdelsnämndens ordförande Håkan Linnarsson (S), medger att kritiken är berättigad.
– I vissa fall handlar det om att bli bra och i andra fall handlar det om att bli bättre, säger han och nämner kvalitets-. och måluppfyllande i grundsärskolan som ett problemområde.
– Det har också varit väldigt stort fokus på årskurs 9 och slutbetyg.
Under tillsynen, som pågår fram till hösten och är en av del av Skolinspektionens genomgång av landets alla kommuner, har det även kommit fram att det inte görs några samlade utvärderingar av kunskapsresultaten i årskurserna 3, 5, 9. Enligt inspektionen brister det på såväl skol- som stadsdelsnivå.
Linnarsson medger att politikerna har ett ansvar, men säger att problemet också beror på att rektorerna inte förstår vad som krävs.
– Rektorer har inte tillräcklig kunskap och nämnden har inte heller det. Enligt skollagen är det rektorerna som har det verkställande ansvaret.
Stadsdelsnämnden har nu till den 30 juni på sig att redovisa åtgärder.
För dålig undervisning för elever som behöver extra stöd och inga skriftliga omdömen i alla ämnen. Grundskolorna i stadsdelen Angered får skarp kritik av Skolinspektionen – som nu kräver att åtgärder vidtas.
Stadsdelsnämndens ordförande Håkan Linnarsson (S), medger att kritiken är berättigad.
– I vissa fall handlar det om att bli bra och i andra fall handlar det om att bli bättre, säger han och nämner kvalitets-. och måluppfyllande i grundsärskolan som ett problemområde.
– Det har också varit väldigt stort fokus på årskurs 9 och slutbetyg.
Under tillsynen, som pågår fram till hösten och är en av del av Skolinspektionens genomgång av landets alla kommuner, har det även kommit fram att det inte görs några samlade utvärderingar av kunskapsresultaten i årskurserna 3, 5, 9. Enligt inspektionen brister det på såväl skol- som stadsdelsnivå.
Linnarsson medger att politikerna har ett ansvar, men säger att problemet också beror på att rektorerna inte förstår vad som krävs.
– Rektorer har inte tillräcklig kunskap och nämnden har inte heller det. Enligt skollagen är det rektorerna som har det verkställande ansvaret.
Stadsdelsnämnden har nu till den 30 juni på sig att redovisa åtgärder.
El Sistema får TCO:s kulturpris
El Sistema är en orkesterskola som samarbetar med Göteborgs Symfoniker i Hammarkullen. I år har den tilldelats TCO:s kulturpris för musik.
Idén med El Sistema kommer från Venezuela. Grundtanken är att ge barn verktyg att uppnå sin fulla potential genom musicerande i en symfoniorkester och därmed fostra goda och aktiva samhällsmedborgare. Camilla Sarner är kulturchef i nordöstra Göteborg, och initiativtagare till El Sistema i Hammarkullen. Chefsdirigenten för Göteborgssymfonikerna, Gustavo Dudamel är själv från Venezuela och har också deltagit i arbetet med att skapa El Sistema, som nu fårTCO:s kulturpris/musik för 2011.
I samband med prisutdelningen hålls en konsert med El Sistema, där barn från Hammarkullen tillsammans med musikerna Willy Wong och Michael Osbeck framför fyra små stycken. Jens Johansson framför ett flöjtsolo.
Camilla Sarner, initiativtagare och chef kulturchef nordöstra Göteborg, tar emot priset av TCO:s ordförande Eva Nordmark. Anna Carlson, ordförande för TCO:s Kultur- och mediekommitté, tillika Teaterförbundets ordförande är också på plats för att fira El Sistema.
Idén med El Sistema kommer från Venezuela. Grundtanken är att ge barn verktyg att uppnå sin fulla potential genom musicerande i en symfoniorkester och därmed fostra goda och aktiva samhällsmedborgare. Camilla Sarner är kulturchef i nordöstra Göteborg, och initiativtagare till El Sistema i Hammarkullen. Chefsdirigenten för Göteborgssymfonikerna, Gustavo Dudamel är själv från Venezuela och har också deltagit i arbetet med att skapa El Sistema, som nu fårTCO:s kulturpris/musik för 2011.
I samband med prisutdelningen hålls en konsert med El Sistema, där barn från Hammarkullen tillsammans med musikerna Willy Wong och Michael Osbeck framför fyra små stycken. Jens Johansson framför ett flöjtsolo.
Camilla Sarner, initiativtagare och chef kulturchef nordöstra Göteborg, tar emot priset av TCO:s ordförande Eva Nordmark. Anna Carlson, ordförande för TCO:s Kultur- och mediekommitté, tillika Teaterförbundets ordförande är också på plats för att fira El Sistema.
SDN Angered JO-anmäls
Personal på Hammarkullskolan JO-anmäler Angereds stadsdelsnämnd för beslutet att göra om skolan till enbart en lågstadieskola, trots protester från elever, föräldrar och personal.
Beslutet innebär att årskurserna 4 till 9 flyttas till en annan skola i området, vilket Västekot berättat om tidigare.
Anmälarna anser att det finns stora brister i planeringen och genomförandet.
Man pekar bland annat på att den ommöblering av rektorer som görs redan nu, kommer att ställa vissa årskurser utan ansvarig chef resten av vårterminen
Beslutet innebär att årskurserna 4 till 9 flyttas till en annan skola i området, vilket Västekot berättat om tidigare.
Anmälarna anser att det finns stora brister i planeringen och genomförandet.
Man pekar bland annat på att den ommöblering av rektorer som görs redan nu, kommer att ställa vissa årskurser utan ansvarig chef resten av vårterminen
Dags att söka till Kulturskolan i Angered
Hade du planer på att söka till Kulturskolan i Angered? Nu är det dags. Här kommer listan av ämnen som du kan söka till om du bor i stadsdelen Angered:
Bild&Form
Bild och Form, ålder 7-19 år
Filmskolan, ålder 9-19 år
Slöjdmix, ålder 8-19 år
Dans
Dansmix, ålder 6-8 år
Förberedande balett, ålder 6-7 år
Hip Hop, ålder 8-19 år
Klassisk balett, ålder 8-19 år
Kurdisk dans, ålder 9-19 år
Streetjazz, ålder 9-19 år
Drama/Teater
Cirkuslek, ålder 6-8 år
Cirkusskola, ålder 9-19 år
Drama/Teater, ålder 9-12 år
Sagodrama/Teaterlek, ålder 6-8 år
Teater, ålder 13-19 år
Kultursäcken, ålder 8-9 år
För dig som behöver extra stöd
Kulturmix, ålder 6-19 år
Bild och berättande, 6-19 år
Musik
Altfiol, ålder 8-19 år
Bouzouki, ålder 8-19 år
Cello, ålder 8-19 år
Elgitarr, ålder 8-19 år
Elbas, ålder 8-19 år
El Sistema orkesterskola, 6-19 år
Fiol, ålder 8-19 år
Gitarr, ålder 8-19 år
Klarinett, ålder 8-19 år
Musikens Grunder, ålder 6-8 år
Oud, ålder 8-19 år
Piano, ålder 8-19 år
Santour, ålder 8-19 år
Saxofon, ålder 8-19 år
Saz, ålder 8-19 år
Setar, ålder 8-19 år
Steelpan, ålder 9-19 år
Sång, ålder 8-19 år
Tar, ålder 8-19 år
Tombak, ålder 8-19 år
Trummor och slagverk, ålder 8-19 år
Trumpet, ålder 8-19 år
Trombon, ålder 8-19 år
Tvärflöjt, ålder 8-19 år
Bild&Form
Bild och Form, ålder 7-19 år
Filmskolan, ålder 9-19 år
Slöjdmix, ålder 8-19 år
Dans
Dansmix, ålder 6-8 år
Förberedande balett, ålder 6-7 år
Hip Hop, ålder 8-19 år
Klassisk balett, ålder 8-19 år
Kurdisk dans, ålder 9-19 år
Streetjazz, ålder 9-19 år
Drama/Teater
Cirkuslek, ålder 6-8 år
Cirkusskola, ålder 9-19 år
Drama/Teater, ålder 9-12 år
Sagodrama/Teaterlek, ålder 6-8 år
Teater, ålder 13-19 år
Kultursäcken, ålder 8-9 år
För dig som behöver extra stöd
Kulturmix, ålder 6-19 år
Bild och berättande, 6-19 år
Musik
Altfiol, ålder 8-19 år
Bouzouki, ålder 8-19 år
Cello, ålder 8-19 år
Elgitarr, ålder 8-19 år
Elbas, ålder 8-19 år
El Sistema orkesterskola, 6-19 år
Fiol, ålder 8-19 år
Gitarr, ålder 8-19 år
Klarinett, ålder 8-19 år
Musikens Grunder, ålder 6-8 år
Oud, ålder 8-19 år
Piano, ålder 8-19 år
Santour, ålder 8-19 år
Saxofon, ålder 8-19 år
Saz, ålder 8-19 år
Setar, ålder 8-19 år
Steelpan, ålder 9-19 år
Sång, ålder 8-19 år
Tar, ålder 8-19 år
Tombak, ålder 8-19 år
Trummor och slagverk, ålder 8-19 år
Trumpet, ålder 8-19 år
Trombon, ålder 8-19 år
Tvärflöjt, ålder 8-19 år
S anklagar regeringen för ovilja att satsa på bostadsbyggandet
Fler och fler vill bo i Göteborg. Unga människor väljer Göteborg, vi har en stark motor i regionens näringsliv och spännande nya unga företag som etablerar sig. Ska vi lyckas behålla denna positiva trend krävs bra bostäder. Men den Moderatledda regeringens passiva bostadspolitik sätter käppar i hjulet för stadens utveckling, skriver Anneli Hulthén och Anna Johansson (S).
Unga tvingas bo kvar alltför länge hos föräldrar eller hoppa mellan tillfälliga boenden. Vi har landets mest attraktiva universitet med flest sökande – och varje terminsstart är det problem med studentbostäder. Vi kan inte ha det så.
Bristen på bostäder både förvärrar sociala problem – och skapar nya, till exempel i samband med flyktingmottagningen. Näringslivet behöver rekrytera särskilda kompetenser – men finns det inte goda bostäder att erbjuda är det svårt.
Den rödgröna majoritetens mål om 2 000 nya bostäder i Göteborg i fjol uppnåddes inte. Det blev 1 702. Det är vi inte nöjda med.
Nyligen förklarade bostadsminister Stefan Attefall (KD) att regeringen tänker ”tvinga kommunerna att bygga fler bostäder”, i synnerhet i storstadsregionerna.
Regeringen är flaskhalsen
Men det är inte kommunerna som är flaskhalsen i dag, åtminstone inte i Göteborg. Staden har färdiga detaljplaner för 7 500 bostäder som bara väntar på första spadtaget.
Två omständigheter bromsar. En är alla överklaganden. För närvarande är 1 200 nya bostäder i Göteborg överklagade och väntar i långbänk på domslut, bland annat från regeringen. Den rödgröna majoriteten tvingas också konstatera att Länsstyrelsen i Göteborg ligger i bottenskiktet när det gäller myndighetens egna handläggningstider.
Den andra omständigheten är att regeringen 2007 tog bort ränte- och investeringsstöden, vilket ledde till ett ras för byggandet av hyresrätter. Bostadsmarknaden är speciell såtillvida att glappet mellan köpkraftig efterfrågan och människors behov får socialt oacceptabla konsekvenser om inte den statliga bostadspolitiken fungerar. Gapet mellan befolkningsökning och nya bostäder har vidgats kraftigt under Reinfeldts år vid makten.
Stark kritik av EU
Nu senast fick Anders Borg stark kritik av EU-kommissionen för att inte göra tillräckligt för att främja byggandet av hyresrätter. Även kommunalråd Anders Ekegren (FP) i Solna framförde förra månaden stark kritik mot regeringens avsaknad av en heltäckande bostadspolitik.
Man kan även rikta kritik mot regeringen för passivitet om byggherrens ansvar för kvalitetssäkring och vita villkor längs hela kedjan av entreprenörer. Brister leder inte bara till byggfusk utan också till skatteflykt och missförhållanden på arbetsmarknaden.
Därtill är regeringen ovillig att göra en översyn av de orimliga överklagandeprocesserna.
Reinfeldt och Co har gjort det till ett mästerskap att skjuta över ansvaret för egen senfärdighet och misslyckanden på andra. Vi tänker inte tävla i den grenen och nöjer oss inte med att klaga på en passiv regering som slår dövörat till.
Sätta till alla klutar
Tvärtom, nu gäller det att sätta till alla klutar och finna nya vägar att klara vårt mål för byggandet, trots att vi saknar draghjälp av den statliga bostadspolitiken. Vi ser att det finns en hel del att göra.
Stadens allmännyttiga bostadsbolag kan göra mer. Vi kan till exempel pröva att importera färdiga lägenhetsmoduler för snabb montering. Vi kan tillåta högre hus som ger fler bostäder på samma yta. Vi kan driva på ombildning av vindar och andra utrymmen till lägenheter. Vi kan våga okonventionella vägar att komma igenom det snåriga regelverket.
Viktigast är att göra stadsdelar där det är enkelt att bygga attraktivare. Staden har program för 1 000 nya bostäder i Hammarkullen som inte finner byggare. Andra projekt som inte har varit lätta att sälja hem har i slutändan visat sig gå bra. Är kalkylerna för försiktiga? Vi tror dialogen med byggindustrin kan bli bättre om vi lägger manken till.
Vi ger oss inte. Målen för byggandet ska uppnås.
Anneli Hulthén (S)
kommunstyrelsens ordförande Göteborg
Anna Johansson (S)
ordförande socialdemokratiska parti-distriktet Göteborg
Unga tvingas bo kvar alltför länge hos föräldrar eller hoppa mellan tillfälliga boenden. Vi har landets mest attraktiva universitet med flest sökande – och varje terminsstart är det problem med studentbostäder. Vi kan inte ha det så.
Bristen på bostäder både förvärrar sociala problem – och skapar nya, till exempel i samband med flyktingmottagningen. Näringslivet behöver rekrytera särskilda kompetenser – men finns det inte goda bostäder att erbjuda är det svårt.
Den rödgröna majoritetens mål om 2 000 nya bostäder i Göteborg i fjol uppnåddes inte. Det blev 1 702. Det är vi inte nöjda med.
Nyligen förklarade bostadsminister Stefan Attefall (KD) att regeringen tänker ”tvinga kommunerna att bygga fler bostäder”, i synnerhet i storstadsregionerna.
Regeringen är flaskhalsen
Men det är inte kommunerna som är flaskhalsen i dag, åtminstone inte i Göteborg. Staden har färdiga detaljplaner för 7 500 bostäder som bara väntar på första spadtaget.
Två omständigheter bromsar. En är alla överklaganden. För närvarande är 1 200 nya bostäder i Göteborg överklagade och väntar i långbänk på domslut, bland annat från regeringen. Den rödgröna majoriteten tvingas också konstatera att Länsstyrelsen i Göteborg ligger i bottenskiktet när det gäller myndighetens egna handläggningstider.
Den andra omständigheten är att regeringen 2007 tog bort ränte- och investeringsstöden, vilket ledde till ett ras för byggandet av hyresrätter. Bostadsmarknaden är speciell såtillvida att glappet mellan köpkraftig efterfrågan och människors behov får socialt oacceptabla konsekvenser om inte den statliga bostadspolitiken fungerar. Gapet mellan befolkningsökning och nya bostäder har vidgats kraftigt under Reinfeldts år vid makten.
Stark kritik av EU
Nu senast fick Anders Borg stark kritik av EU-kommissionen för att inte göra tillräckligt för att främja byggandet av hyresrätter. Även kommunalråd Anders Ekegren (FP) i Solna framförde förra månaden stark kritik mot regeringens avsaknad av en heltäckande bostadspolitik.
Man kan även rikta kritik mot regeringen för passivitet om byggherrens ansvar för kvalitetssäkring och vita villkor längs hela kedjan av entreprenörer. Brister leder inte bara till byggfusk utan också till skatteflykt och missförhållanden på arbetsmarknaden.
Därtill är regeringen ovillig att göra en översyn av de orimliga överklagandeprocesserna.
Reinfeldt och Co har gjort det till ett mästerskap att skjuta över ansvaret för egen senfärdighet och misslyckanden på andra. Vi tänker inte tävla i den grenen och nöjer oss inte med att klaga på en passiv regering som slår dövörat till.
Sätta till alla klutar
Tvärtom, nu gäller det att sätta till alla klutar och finna nya vägar att klara vårt mål för byggandet, trots att vi saknar draghjälp av den statliga bostadspolitiken. Vi ser att det finns en hel del att göra.
Stadens allmännyttiga bostadsbolag kan göra mer. Vi kan till exempel pröva att importera färdiga lägenhetsmoduler för snabb montering. Vi kan tillåta högre hus som ger fler bostäder på samma yta. Vi kan driva på ombildning av vindar och andra utrymmen till lägenheter. Vi kan våga okonventionella vägar att komma igenom det snåriga regelverket.
Viktigast är att göra stadsdelar där det är enkelt att bygga attraktivare. Staden har program för 1 000 nya bostäder i Hammarkullen som inte finner byggare. Andra projekt som inte har varit lätta att sälja hem har i slutändan visat sig gå bra. Är kalkylerna för försiktiga? Vi tror dialogen med byggindustrin kan bli bättre om vi lägger manken till.
Vi ger oss inte. Målen för byggandet ska uppnås.
Anneli Hulthén (S)
kommunstyrelsens ordförande Göteborg
Anna Johansson (S)
ordförande socialdemokratiska parti-distriktet Göteborg
Fritidsverksamheten i SDN Angered är hotad
Fritidsverksamheten i Angered måste spara 600 000 kronor. Men meningarna går isär om vilka konsekvenser det får för ungdomarna. Politikerna menar att besparingarna är marginella, men det håller fritidsledarna inte med om.
Framtiden kommer att visa vilket fritidshem kommer att ta smällen.
Framtiden kommer att visa vilket fritidshem kommer att ta smällen.
Nytt apotek i Lövgärdet
Kronans Droghandel öppnar ett nytt apotek i Lövgärdet den 15 mars. Apoteket ligger nära vårdcentralen och kommer följa dess öppettider. Genom etableringen befäster Kronans Droghandel sin position som Sveriges tredje största apoteksaktör.
Kronans Droghandels nya apotek ligger på Vaniljvägen 29. Lövgärdet är en förort som saknat apotek och där det bor många med invandrarbakgrund. Apotekschef är Shahrbanoo Jafari.
- Genom vårt nya apotek i Lövgärdet så kommer vi kunna ge ännu bättre service till våra kunder. På Kronans Droghandels apotek kommer kunderna träffa våra läkemedelsspecialister som ger råd och information för att alla ska få bästa möjliga nytta av sina läkemedel. Det är positivt för kunderna och samhället då läkemedelsanvändningen blir bättre genom den rådgivning kunderna får på våra apotek. Jag är övertygad om att kunderna också kommer att uppskatta våra hälso- och egenvårdsprodukter för deras höga kvalitet och pris, säger Lars Birkeland, vd på Kronans Droghandel.
- Det är också spännande för oss att få öppna ett apotek i ett område som saknat apotek och vi ser fram emot att få möte våra kunder där.
Kronans Droghandel Lövgärdet kommer att ha öppet 09.00-18.00 vardagar. Apoteket invigs den 15 mars klockan 10 av regionchef Patrik Johansson.
Kronans Droghandels nya apotek ligger på Vaniljvägen 29. Lövgärdet är en förort som saknat apotek och där det bor många med invandrarbakgrund. Apotekschef är Shahrbanoo Jafari.
- Genom vårt nya apotek i Lövgärdet så kommer vi kunna ge ännu bättre service till våra kunder. På Kronans Droghandels apotek kommer kunderna träffa våra läkemedelsspecialister som ger råd och information för att alla ska få bästa möjliga nytta av sina läkemedel. Det är positivt för kunderna och samhället då läkemedelsanvändningen blir bättre genom den rådgivning kunderna får på våra apotek. Jag är övertygad om att kunderna också kommer att uppskatta våra hälso- och egenvårdsprodukter för deras höga kvalitet och pris, säger Lars Birkeland, vd på Kronans Droghandel.
- Det är också spännande för oss att få öppna ett apotek i ett område som saknat apotek och vi ser fram emot att få möte våra kunder där.
Kronans Droghandel Lövgärdet kommer att ha öppet 09.00-18.00 vardagar. Apoteket invigs den 15 mars klockan 10 av regionchef Patrik Johansson.
Angereds Närsjukhus Blog
Här bloggar personalen på Angereds Närsjukhus om utveckling av närsjukvård i en mångkulturell storstadsmiljö.
Angereds Närsjukhus är ett nytt sjukhus till för att serva befolkningen i nordöstra Göteborg. Närsjukhuset arbetar för att människorna som bor här ska få en bättre hälsa. Det innebär att man arbetar både behandlande och förebyggande.
Angereds Närsjukhus är ett nytt sjukhus till för att serva befolkningen i nordöstra Göteborg. Närsjukhuset arbetar för att människorna som bor här ska få en bättre hälsa. Det innebär att man arbetar både behandlande och förebyggande.
Anders Borg om nedläggningen av servicekontoret i Angered
Svar på fråga
2011/12:399 Nedläggning av servicekontoret i Angered
Finansminister Anders Borg
Shadiye Heydari har frågat socialförsäkringsministern om han ser det som ett problem att den statliga servicen utarmas i nordöstra Göteborg, ett område där behoven är som störst, och vad han i så fall avser att göra åt saken.
Frågan har överlämnats till mig.
Servicekontor är sådana kontor som drivs i samverkan mellan Försäkringskassan, Skatteverket, Pensionsmyndigheten och Arbetsförmedlingen. Försäkringskassan och Skatteverket har huvudmannaskapet för hälften var av kontoren. När det gäller servicekontoret i Angered är Skatteverket huvudman.
Det ankommer inte på regeringen att fastställa hur Skatteverket organiserar sin verksamhet. Regeringens förvaltningspolitik bygger på att myndigheterna i största möjliga utsträckning själva ska avgöra var deras resurser gör mest nytta för att uppfylla de mål för verksamheten som riksdagen och regeringen fastställer.
2011/12:399 Nedläggning av servicekontoret i Angered
Finansminister Anders Borg
Shadiye Heydari har frågat socialförsäkringsministern om han ser det som ett problem att den statliga servicen utarmas i nordöstra Göteborg, ett område där behoven är som störst, och vad han i så fall avser att göra åt saken.
Frågan har överlämnats till mig.
Servicekontor är sådana kontor som drivs i samverkan mellan Försäkringskassan, Skatteverket, Pensionsmyndigheten och Arbetsförmedlingen. Försäkringskassan och Skatteverket har huvudmannaskapet för hälften var av kontoren. När det gäller servicekontoret i Angered är Skatteverket huvudman.
Det ankommer inte på regeringen att fastställa hur Skatteverket organiserar sin verksamhet. Regeringens förvaltningspolitik bygger på att myndigheterna i största möjliga utsträckning själva ska avgöra var deras resurser gör mest nytta för att uppfylla de mål för verksamheten som riksdagen och regeringen fastställer.
Byggbolagen vill inte bygga i Hammarkullen
Trots att bostadsbristen är mycket stor i Göteborgs stad så finns det färdiga bygg- och detaljplaner som byggbolagen ratar. Ett exempel är Hammarkullen, här finns sedan tre år tillbaka färdiga planer för 1 000 lägenheter. Men ingen byggherre är intresserad. "Marknadskrafterna styr här"
Byggnadsnämndens socialdemokratiske ordförande Mats Arnsmar kan bara konstatera att trots bostadsbrist så vill ingen bygga de 1 000 lägenheterna.
– Vi har haft ett program färdigt sedan slutet av 2009 och vi har väldigt lite efterfrågan därute.
Vad kan man göra åt det?
– Jag kommer att lyfta fram det här för alla jag kommer att träffa under det här året, här finns ett färdigt program, titta på det och kom tillbaka.
Men vad beror det på att ingen vill bygga ute i Hammarkullen?
– Jag tror att marknadskrafterna styr här litegrann och man får det inte att gå ihop helt enkelt.
De som ska flytta in där har inte råd att betala de tänka hyrorna, eller?
– Det är väl en stor del. Vi ser också att de som bygger bostadsrätter har bekymmer att sälja dem. Och eftersom vi har väldigt mycket hyresrätter där så vi vill gärna ha bostadsrätter.
Men det faktum att lägenheter behövs får väl styra formen?
– Jag kommer inte att protestera om någon säger att de vill bygga hyresrätter där.
Lars Henriksson, regionchef på Skanska Nya hem i Göteborg säger att det inte är aktuellt för Skanska att bygga i Hammarkullen. Men han menar att de inte bara bygger bostäder i attraktiva, centrala och halvcentrala stadsdelar.
– Vi jobbar ju med de projekt vi har valt ut att fokusera på i Göteborgs stad. Vi är engagerade i Angereds centrum och Frölundas centrumbebyggelse bland annat, säger han.
Byggnadsnämndens socialdemokratiske ordförande Mats Arnsmar kan bara konstatera att trots bostadsbrist så vill ingen bygga de 1 000 lägenheterna.
– Vi har haft ett program färdigt sedan slutet av 2009 och vi har väldigt lite efterfrågan därute.
Vad kan man göra åt det?
– Jag kommer att lyfta fram det här för alla jag kommer att träffa under det här året, här finns ett färdigt program, titta på det och kom tillbaka.
Men vad beror det på att ingen vill bygga ute i Hammarkullen?
– Jag tror att marknadskrafterna styr här litegrann och man får det inte att gå ihop helt enkelt.
De som ska flytta in där har inte råd att betala de tänka hyrorna, eller?
– Det är väl en stor del. Vi ser också att de som bygger bostadsrätter har bekymmer att sälja dem. Och eftersom vi har väldigt mycket hyresrätter där så vi vill gärna ha bostadsrätter.
Men det faktum att lägenheter behövs får väl styra formen?
– Jag kommer inte att protestera om någon säger att de vill bygga hyresrätter där.
Lars Henriksson, regionchef på Skanska Nya hem i Göteborg säger att det inte är aktuellt för Skanska att bygga i Hammarkullen. Men han menar att de inte bara bygger bostäder i attraktiva, centrala och halvcentrala stadsdelar.
– Vi jobbar ju med de projekt vi har valt ut att fokusera på i Göteborgs stad. Vi är engagerade i Angereds centrum och Frölundas centrumbebyggelse bland annat, säger han.
Dags att söka sommarjobb!
Nu är det dags att söka sommarjobb 2012 inom ROS eller som sommarvärd.
Till ROS (Rent Och Snyggt i Hjällbo) söker vi ungdomar som bor i Hjällbo och är mellan 16 och 17 år. Som ROSare arbetar du med enklare trädgårdsarbete och håller området rent och snyggt. Du ställer även upp och assisterar sommarvärdarna i deras arbete.
Till våra sommarvärdar söker vi dig som har fyllt 18 år. Som sommarvärd hjälper du de yngre barnen att hitta på spontana aktiviteter under sommaren. Du kan hämta upp och lämna in ansökningsformulär på HjällboBostadens Boservice. Du kan även ansöka direkt på www.hjallbobostaden.se eller maila din ansökan till simon.hanoun@angered.goteborg.se.
Sista ansökningsdag är den 13 april!
Till ROS (Rent Och Snyggt i Hjällbo) söker vi ungdomar som bor i Hjällbo och är mellan 16 och 17 år. Som ROSare arbetar du med enklare trädgårdsarbete och håller området rent och snyggt. Du ställer även upp och assisterar sommarvärdarna i deras arbete.
Till våra sommarvärdar söker vi dig som har fyllt 18 år. Som sommarvärd hjälper du de yngre barnen att hitta på spontana aktiviteter under sommaren. Du kan hämta upp och lämna in ansökningsformulär på HjällboBostadens Boservice. Du kan även ansöka direkt på www.hjallbobostaden.se eller maila din ansökan till simon.hanoun@angered.goteborg.se.
Sista ansökningsdag är den 13 april!
Planer för sträckan mellan Angereds torg och Lärjeåns dalgång
Nästa år ska sträckan mellan Angereds torg och Lärjeåns dalgång få en rejäl ansiktslyftning. Just nu smids planerna för det nya aktivitetsstråket där människorna och inte minst barnen står i centrum.
I dag består platsen bakom kulturhuset Blå Stället och Angeredsgymnasiet mest av gräsmattor och slingriga asfaltsvägar. Ett nyare utomhusgym nära torget har hjälpt till att skapa viss aktivitet under senare år men i övrigt är den sedan länge torrlagda plaskdammen ett ganska talande tecken på att området ofta glöms bort i skuggan av byggnaderna runt omkring.
– Platsen har potential att användas mer. Vi vill skapa en mötesplats för boende, arbetande och besökare i Angered, säger Helen Svenstam, landskapsarkitekt på park och naturförvaltningen.
Tre förslag att välja på
Tanken med upprustningen är att skapa ett nytt innehåll på ytan som knyter ihop torget mer med kulturhuset, skolan och den nya bad- och ishallen som just nu håller på att byggas. Tre ledande arkitektbyråer har fått i uppdrag att ta fram exempel på hur det skulle kunna göras. Tre förslag som nordostborna nu kan ta del av och tycka till om i Angered centrum fram till 4 mars.
– Åsikter har samlats in tidigare bland annat i samband med detaljplaner. Men nu tar vi det ett varv till för vi vill försäkra oss om att få in åsikter direkt från medborgarna, säger Helen Svenstam.
Människornas behov
För även om det nya måste stämma in i den befintliga omgivningen så är det ändå människorna och deras behov som sätts i första rummet. Av samma anledning kommer det nya aktivitetsstråket att innehålla en hel del lekredskap för barn. Nordosts beskärda del av de totalt fyra utflyktslekparker som ska byggas runt om i staden med nya Plikta i Slottsskogen som förlaga. Men landskapsarkitekten poängterar att platsen också ska göras attraktiv för vuxna utan småttingar.
– Det är en sträcka där folk skulle kunna ta sig en behaglig promenad. Vi vill hjälpa folk på traven att hitta ut i naturen som ligger otroligt nära, säger Helen Svenstam.
Vilda idéer
Hon medger att en del av det som syns i de tre arkitektbyråernas förslag går mer åt vilda idéer än realistiska förslag. Men samtidigt fångar till exempel idén om hängbroar i dalgången hennes intresse.
– Jag tycker att den är tilltalande i tanken och man ska komma ihåg att de där backarna är rätt jobbiga att gå upp och ned. Men vi får så klart titta vidare på vad som är möjligt att genomföra. Och vi får nog i första hand koncentrera oss på att det som är närmare torget blir en bra miljö, säger Helen Svenstam och tillägger att det även finns ekonomiska aspekter som spelar in.
2013 - förändringens år
Under våren kommer allmänhetens åsikter, som samlats in under utställningen av förslagen samt via delfinansiären Utveckling Nordosts hemsida, att tas med i arbetet att krympa förslagen till något som ligger närmare verkligheten. Någon gång under nästa år hoppas park- och naturförvaltningen att de första synliga förändringarna ska börja synas i närheten av Angereds torg.
– Det är också någon gång under nästa år som det planeras att stå helt färdigt, säger Helen Svenstam.
I dag består platsen bakom kulturhuset Blå Stället och Angeredsgymnasiet mest av gräsmattor och slingriga asfaltsvägar. Ett nyare utomhusgym nära torget har hjälpt till att skapa viss aktivitet under senare år men i övrigt är den sedan länge torrlagda plaskdammen ett ganska talande tecken på att området ofta glöms bort i skuggan av byggnaderna runt omkring.
– Platsen har potential att användas mer. Vi vill skapa en mötesplats för boende, arbetande och besökare i Angered, säger Helen Svenstam, landskapsarkitekt på park och naturförvaltningen.
Tre förslag att välja på
Tanken med upprustningen är att skapa ett nytt innehåll på ytan som knyter ihop torget mer med kulturhuset, skolan och den nya bad- och ishallen som just nu håller på att byggas. Tre ledande arkitektbyråer har fått i uppdrag att ta fram exempel på hur det skulle kunna göras. Tre förslag som nordostborna nu kan ta del av och tycka till om i Angered centrum fram till 4 mars.
– Åsikter har samlats in tidigare bland annat i samband med detaljplaner. Men nu tar vi det ett varv till för vi vill försäkra oss om att få in åsikter direkt från medborgarna, säger Helen Svenstam.
Människornas behov
För även om det nya måste stämma in i den befintliga omgivningen så är det ändå människorna och deras behov som sätts i första rummet. Av samma anledning kommer det nya aktivitetsstråket att innehålla en hel del lekredskap för barn. Nordosts beskärda del av de totalt fyra utflyktslekparker som ska byggas runt om i staden med nya Plikta i Slottsskogen som förlaga. Men landskapsarkitekten poängterar att platsen också ska göras attraktiv för vuxna utan småttingar.
– Det är en sträcka där folk skulle kunna ta sig en behaglig promenad. Vi vill hjälpa folk på traven att hitta ut i naturen som ligger otroligt nära, säger Helen Svenstam.
Vilda idéer
Hon medger att en del av det som syns i de tre arkitektbyråernas förslag går mer åt vilda idéer än realistiska förslag. Men samtidigt fångar till exempel idén om hängbroar i dalgången hennes intresse.
– Jag tycker att den är tilltalande i tanken och man ska komma ihåg att de där backarna är rätt jobbiga att gå upp och ned. Men vi får så klart titta vidare på vad som är möjligt att genomföra. Och vi får nog i första hand koncentrera oss på att det som är närmare torget blir en bra miljö, säger Helen Svenstam och tillägger att det även finns ekonomiska aspekter som spelar in.
2013 - förändringens år
Under våren kommer allmänhetens åsikter, som samlats in under utställningen av förslagen samt via delfinansiären Utveckling Nordosts hemsida, att tas med i arbetet att krympa förslagen till något som ligger närmare verkligheten. Någon gång under nästa år hoppas park- och naturförvaltningen att de första synliga förändringarna ska börja synas i närheten av Angereds torg.
– Det är också någon gång under nästa år som det planeras att stå helt färdigt, säger Helen Svenstam.
Poseidon i Hjällbo vräker kackerlackorna och höjer hyran
Kackerlackorna i Hjällbo ska äntligen bort, har Poseidon beslutat. Men de mänskliga hyresgästerna som levt med ohyran i flera år får ingen kompensation.
- I så fall skulle vi frångå våra riktlinjer, säger Poseidons Gunilla Eriksson.
Med sopborstar och bekämpningsmedel har hyresgästerna på Sandspåret försökt ta död på sina objudna gäster.
- Det här är en obehaglig situation och ingenting vi tar lätt på, säger Gunilla Eriksson som är chef för Poseidons hyresgästservice i Hjällbo.
En stor saneringsmaskin fanns på plats för att göra rent hus.
Även om hyresgästerna har lidit av situationen är någon kompensation dock inte aktuell.
- Djuren har funnits i trappuppgången, inte i lägenheterna. Hyran kommer därför inte att sänkas, säger Gunilla Eriksson.
I stället kommer den att höjas under våren, vilket gör Riaz Abrahem som bor i trappuppgången upprörd.
- Det är väldigt dåligt. Så länge ingen tar fighten kör de på, säger han.
- I så fall skulle vi frångå våra riktlinjer, säger Poseidons Gunilla Eriksson.
Med sopborstar och bekämpningsmedel har hyresgästerna på Sandspåret försökt ta död på sina objudna gäster.
- Det här är en obehaglig situation och ingenting vi tar lätt på, säger Gunilla Eriksson som är chef för Poseidons hyresgästservice i Hjällbo.
En stor saneringsmaskin fanns på plats för att göra rent hus.
Även om hyresgästerna har lidit av situationen är någon kompensation dock inte aktuell.
- Djuren har funnits i trappuppgången, inte i lägenheterna. Hyran kommer därför inte att sänkas, säger Gunilla Eriksson.
I stället kommer den att höjas under våren, vilket gör Riaz Abrahem som bor i trappuppgången upprörd.
- Det är väldigt dåligt. Så länge ingen tar fighten kör de på, säger han.
Knivdådet i Hjällbo: 28-åringen erkänner
Den misstänkte mannen överlämnade sig själv till polisen och ska nu utlämnas till Sverige.
Detta har hänt
Detta har hänt
- På måndagsförmiddagen den 6 februari överfölls en tioårig flicka utanför Bergsgårdsskolan i Hjällbo, nordost om Göteborg.
- Hon skars i halsen och fördes till sjukhus svårt skadad med kniven fortfarande kvar i sig. Efter attacken letade polisen med flera patruller, inklusive hundar och helikopter, i området.
- En vecka efter dådet påträffades en 28-årig man i Spanien. Han misstänks för brottet och häktades i sin frånvaro. Enligt uppgifter till Göteborgs-Posten ska han senare ha överlämnat sig själv till polisen.
- Mannen har erkänt grov misshandel, men förnekar mordförsök eftersom han menar att han inte hade för avsikt att mörda flickan.
Den 28-årige man som misstänks för mordförsöket på en tioårig flicka i Hjällbo har nu medgett inblandning i dådet. Enligt uppgifter till Göteborgs-Posten ska mannen ha överlämnat sig själv till polisen i det land han var på flykt i. Svensk polis har hittills inte velat säga vilket land det handlar om annat än att det är ett europeiskt land som lyder under Schengenavtalet. Man vill heller inte kommentera hur gripandet gått till.
Mannen ska ha flytt utomlands direkt efter dådet, uppges sakna relation till flickan och hennes familj. Kammaråklagaren Per Håkan Larsson hoppas att 28-åringen kan vara utlämnad till Sverige inom en veckas tid.
– Alla handlingar är på plats, så det bör inte ta så lång tid, säger han till GP.
Den lärande staden: kultur för kunskap, makt och medborgarskap
En av Mistra Urban Futures projekt "Den lärande staden: kultur för kunskap, makt och medborgarskap" har avslutats.
Projektet har arbetat med hur delaktighet och lärande kan utvecklas med fokus Hammarkullen
i Göteborg. Arbetet hänger samman med Göteborgs stads "Vision Angered" och uppdraget S2020, liksom Göteborgs universitets och Chalmers satsning på en filial i Hammarkullen, Centrum för Urban Studier. Syftet med projektet var att utveckla en kultur för deltagande och lärande direkt kopplat till de förändringar som planeras i Hammarkullen. Framför allt fokuserade projektet på invånarnas medverkan i olika kapacitetsbyggande processer.
Projektet har arbetat med hur delaktighet och lärande kan utvecklas med fokus Hammarkullen
i Göteborg. Arbetet hänger samman med Göteborgs stads "Vision Angered" och uppdraget S2020, liksom Göteborgs universitets och Chalmers satsning på en filial i Hammarkullen, Centrum för Urban Studier. Syftet med projektet var att utveckla en kultur för deltagande och lärande direkt kopplat till de förändringar som planeras i Hammarkullen. Framför allt fokuserade projektet på invånarnas medverkan i olika kapacitetsbyggande processer.
Expressbussar kan öka integrationen
Det är dags att börja använda vår kollektivtrafik i arbetet mot segregationen. Genom att lägga nya expressbusslinjer mellan förorterna och centrala Göteborg kommer det att bli enklare för människor att resa runt i sin stad och skapa möjlighet åt fler att studera vid högskolor och universitet, skriver Maath Mahdi och Johan Büser, SSU.
Göteborg är en segregerad stad. Det är ett hinder för såväl social som ekonomisk utveckling för individen och samhället. Det är en nöt som måste knäckas.
För att komma åt segregationen krävs många olika samverkande åtgärder. Till dessa hör en aktiv arbetsmarknadspolitik, omfattande investeringar i blandade bostadsformer samt ett mer inkluderande utbildningssystem. Men det finns även andra reformer som vid sidan av de större välfärdsprogrammen kan göra stor skillnad för individen.
Långa resor
Människor i förorten har långa pendlingsavstånd till centrala Göteborg vilket ytterligare stänger ute dem från resten av samhället. Detta kan vara en av anledningarna till att andelen ungdomar från invandrartäta förorter som studerar på högskola och universitet är lägre jämfört med resten av befolkningen. I dag tar det över en halvtimme att ta spårvagnen från Lövgärdet centrum till Göteborgs innerstad. Till det kommer transporten till och från vagnen plus eventuella förseningar. Det innebär att restiden totalt sett för en student vid Göteborgs Universitet, bosatt i Angered kan röra sig upp mot en hel timme, enkel tur. Det motsvarar en resa mellan Borås och Göteborg.
Därför föreslår SSU Göteborg att det borde införas expressbussar mellan förorterna och Göteborgs centrum. Exempel på detta skulle kunna vara Lövgärdets eller Angered centrum till Järntorget där E45:an och Götatunneln möjliggör en halverad effektiv restid för människor i förorten. Ett lika enkelt som effektivt sätt att öka integrationen i staden.
Minskar de sociala avstånden
Denna mycket enkla åtgärd är långt ifrån att lösa hela problemet med segregationen, men den erbjuder människor större möjlighet att kunna röra sig runt i vår stad och få kontakt med folk från andra samhällsgrupper. Om man minskar restiden mellan olika delar av staden minskar även de sociala avstånden.
Forskare som bland annat Wilkinsson och Pickett pekar på faktumet att om ungdomar från olika socioekonomiska förhållanden får ökade möjligheter att studera på olika skolor ökar integrationen. Detta leder i sin tur till en högre frekvens av högskole- och universitetsstuderande bland individer som kommer från sämre ekonomiska förhållanden. Det vill säga en högre grad av social rörlighet.
Vidare skulle en sådan reform och den ökade rörligheten knyta ihop staden på ett sätt som gör det mer attraktivt för bland annat studenter att flytta till förorten. Med billiga hyror och goda kommunikationer skapas incitament för att bryta segregationen i vår stad.
Göteborg är en vacker stad med ett spännande nöjesliv. För oss är det en självklarhet att förortsborna ska ha samma tillgänglighet till stadens caféer och vardagliga liv som folket i city. På samma sätt ska cityborna lätt kunna ta del av grönsaksmarknaderna och affärerna ute i förorterna.
Ökad tillväxt
Slutligen är vi övertygade om att den ökade rörligheten som denna förändring innebär även kommer leda till ökad konsumtion och tillväxt i både de centrala delarna av staden samt i förorten. Vi måste börja se infrastrukturen som ett viktigt instrument i vår strävan efter en mer inkluderande stad där vi hela tiden finner nya mötesplatser.
Maath Mahdi
styrelseledamot SSU Angered
Johan Büser
distriktsordförande SSU Göteborg
Göteborg är en segregerad stad. Det är ett hinder för såväl social som ekonomisk utveckling för individen och samhället. Det är en nöt som måste knäckas.
För att komma åt segregationen krävs många olika samverkande åtgärder. Till dessa hör en aktiv arbetsmarknadspolitik, omfattande investeringar i blandade bostadsformer samt ett mer inkluderande utbildningssystem. Men det finns även andra reformer som vid sidan av de större välfärdsprogrammen kan göra stor skillnad för individen.
Långa resor
Människor i förorten har långa pendlingsavstånd till centrala Göteborg vilket ytterligare stänger ute dem från resten av samhället. Detta kan vara en av anledningarna till att andelen ungdomar från invandrartäta förorter som studerar på högskola och universitet är lägre jämfört med resten av befolkningen. I dag tar det över en halvtimme att ta spårvagnen från Lövgärdet centrum till Göteborgs innerstad. Till det kommer transporten till och från vagnen plus eventuella förseningar. Det innebär att restiden totalt sett för en student vid Göteborgs Universitet, bosatt i Angered kan röra sig upp mot en hel timme, enkel tur. Det motsvarar en resa mellan Borås och Göteborg.
Därför föreslår SSU Göteborg att det borde införas expressbussar mellan förorterna och Göteborgs centrum. Exempel på detta skulle kunna vara Lövgärdets eller Angered centrum till Järntorget där E45:an och Götatunneln möjliggör en halverad effektiv restid för människor i förorten. Ett lika enkelt som effektivt sätt att öka integrationen i staden.
Minskar de sociala avstånden
Denna mycket enkla åtgärd är långt ifrån att lösa hela problemet med segregationen, men den erbjuder människor större möjlighet att kunna röra sig runt i vår stad och få kontakt med folk från andra samhällsgrupper. Om man minskar restiden mellan olika delar av staden minskar även de sociala avstånden.
Forskare som bland annat Wilkinsson och Pickett pekar på faktumet att om ungdomar från olika socioekonomiska förhållanden får ökade möjligheter att studera på olika skolor ökar integrationen. Detta leder i sin tur till en högre frekvens av högskole- och universitetsstuderande bland individer som kommer från sämre ekonomiska förhållanden. Det vill säga en högre grad av social rörlighet.
Vidare skulle en sådan reform och den ökade rörligheten knyta ihop staden på ett sätt som gör det mer attraktivt för bland annat studenter att flytta till förorten. Med billiga hyror och goda kommunikationer skapas incitament för att bryta segregationen i vår stad.
Göteborg är en vacker stad med ett spännande nöjesliv. För oss är det en självklarhet att förortsborna ska ha samma tillgänglighet till stadens caféer och vardagliga liv som folket i city. På samma sätt ska cityborna lätt kunna ta del av grönsaksmarknaderna och affärerna ute i förorterna.
Ökad tillväxt
Slutligen är vi övertygade om att den ökade rörligheten som denna förändring innebär även kommer leda till ökad konsumtion och tillväxt i både de centrala delarna av staden samt i förorten. Vi måste börja se infrastrukturen som ett viktigt instrument i vår strävan efter en mer inkluderande stad där vi hela tiden finner nya mötesplatser.
Maath Mahdi
styrelseledamot SSU Angered
Johan Büser
distriktsordförande SSU Göteborg
Skatteverket lämnar Angered
Om det är någonstans i Göteborg svenska myndigheter bör driva ett servicekontor till medborgarnas tjänst så är det i Angered. Där bor 50.000 människor. Många har liten eller ingen vana vid myndighetskontakter och behöver blanketthjälp av Skatteverket, Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten.
Ogenomtänkt är därför det vänligaste man kan säga om Angereds servicekontor planerade flytt till citykontoret i Rosenlund.
Skälen är i och för sig begripliga. När arbetsmiljön är så dålig att personalen drabbas av huvudverk och illamående behövs nya lokaler. Men sedan upphör begripligheten. Under ett och ett halvt års förgäves sökande efter nya lokaler i Angered har Skatteverket, som driver servicekontoret, inte klarat av att informera stadsdelsnämnden!
Först när man beslutar flytta till centrum underrättas ordförande i Angereds stadsdelsnämnd, Håkan Linnarsson (S).
– Vi blev oerhört förvånade, säger han.
Gick det aldrig upp för Skatteverket att stadsdelsnämnden kanske kan hjälpa till med att finna nya hälsosammare lokaler?
Självklart bör flytten skjutas upp och stadsdelsnämnden ges en rimlig chans att undersöka möjligheterna. Angered behöver sitt servicekontor.
Ogenomtänkt är därför det vänligaste man kan säga om Angereds servicekontor planerade flytt till citykontoret i Rosenlund.
Skälen är i och för sig begripliga. När arbetsmiljön är så dålig att personalen drabbas av huvudverk och illamående behövs nya lokaler. Men sedan upphör begripligheten. Under ett och ett halvt års förgäves sökande efter nya lokaler i Angered har Skatteverket, som driver servicekontoret, inte klarat av att informera stadsdelsnämnden!
Först när man beslutar flytta till centrum underrättas ordförande i Angereds stadsdelsnämnd, Håkan Linnarsson (S).
– Vi blev oerhört förvånade, säger han.
Gick det aldrig upp för Skatteverket att stadsdelsnämnden kanske kan hjälpa till med att finna nya hälsosammare lokaler?
Självklart bör flytten skjutas upp och stadsdelsnämnden ges en rimlig chans att undersöka möjligheterna. Angered behöver sitt servicekontor.
Sista etappen på "BanaVäg i Väst"
Den sista etappen på väg 45 som ingår i ”BanaVäg i Väst” byggs färdigt – satsningen på väg och järnväg genom Götaälvdalen. Det är 1350 meter väg som ska byggas om och breddas på en sträcka mellan Agnesberg och Bohus.
Den befintliga vägen kommer att breddas genom att den nuvarande mittremsan tas i anspråk. På en sträcka om 200 meter ska överbyggnaden bytas ut. Vägen ska få ny beläggning, nya räcken och ny belysning. Dagvattensystemet ska byggas om och förses med oljeavskiljare och avstängningsluckor. Trafikverket kommer att investera cirka 32 miljoner kronor.
– Vi har byggt flera etapper på BanaVäg i Väst och vi är glada över att få förtroendet att genomföra även den sista etappen i ett vägprojekt som är viktigt för hela Västsverige, säger Svevias regionchef Anders Asp.
Under byggtiden kommer tre körfält att vara farbara och en vägren som ska kunna trafikeras av cykeltrafik och gångare. Byggstarten är planerad till i början av april och allt ska vara klart den sista november 2012, med undantag av sista lagret beläggning.
– Arbetet kommer att genomföras i befintlig trafikmiljö vilket givetvis ställer höga krav på oss och även på förståelse från trafikanterna. Svevia besitter all kompetens inom företaget som är nödvändig för projektet i form av anläggning, beläggning, trafikanordningar och belysning. Så med god planering hoppas vi kunna underlätta så mycket som möjligt för trafikanterna, säger Anders Asp.
Fakta om BanaVäg i Väst
BanaVäg i Väst är utbyggnaden av dubbelspår och fyrfältsväg mellan Göteborg och Trollhättan. Utbyggnaden sker i 16 deletapper. Målet med utbyggnaden är att öka framkomligheten och säkerheten på sträckan. Också miljön blir en vinnare när mer transporter kan flyttas över på järnväg, och trafiken på vägen får ett jämnare flöde. I dag passerar cirka 30 000 fordon på vägen och omkring 60 gods- och persontåg på järnvägen, varje dygn.
Den befintliga vägen kommer att breddas genom att den nuvarande mittremsan tas i anspråk. På en sträcka om 200 meter ska överbyggnaden bytas ut. Vägen ska få ny beläggning, nya räcken och ny belysning. Dagvattensystemet ska byggas om och förses med oljeavskiljare och avstängningsluckor. Trafikverket kommer att investera cirka 32 miljoner kronor.
– Vi har byggt flera etapper på BanaVäg i Väst och vi är glada över att få förtroendet att genomföra även den sista etappen i ett vägprojekt som är viktigt för hela Västsverige, säger Svevias regionchef Anders Asp.
Under byggtiden kommer tre körfält att vara farbara och en vägren som ska kunna trafikeras av cykeltrafik och gångare. Byggstarten är planerad till i början av april och allt ska vara klart den sista november 2012, med undantag av sista lagret beläggning.
– Arbetet kommer att genomföras i befintlig trafikmiljö vilket givetvis ställer höga krav på oss och även på förståelse från trafikanterna. Svevia besitter all kompetens inom företaget som är nödvändig för projektet i form av anläggning, beläggning, trafikanordningar och belysning. Så med god planering hoppas vi kunna underlätta så mycket som möjligt för trafikanterna, säger Anders Asp.
Fakta om BanaVäg i Väst
BanaVäg i Väst är utbyggnaden av dubbelspår och fyrfältsväg mellan Göteborg och Trollhättan. Utbyggnaden sker i 16 deletapper. Målet med utbyggnaden är att öka framkomligheten och säkerheten på sträckan. Också miljön blir en vinnare när mer transporter kan flyttas över på järnväg, och trafiken på vägen får ett jämnare flöde. I dag passerar cirka 30 000 fordon på vägen och omkring 60 gods- och persontåg på järnvägen, varje dygn.
Om "Ingenbarnsland" av Eija Hetekivi Olsson
Suget efter rapporter från förorten, från folk som på riktigt har levt i miljonprogrammets för medelklassen oerhört exotiska mijöer, tycks aldrig sina. Ingenbarnsland handlar om en barndom i Göteborgsförorten Gårdsten, och förortsspråket från 80-talet – redan daterat och därmed rätt gulligt och oskyldigt – ger styrka och blodrött aggressiv lokalfärg åt boken. Huvudpersonen Miira tillhör invandrad finsk arbetarklass, och Hetekivi Olsson tecknar ett brutalt porträtt av familjens ursläkt i Finland: tandlösa, fåordiga, försupna och pillertrillande, jobbar i skogen och på åkrarna med metoder från 1800-talet. Det är förstås fördomsfullt, och det finns många klichéer i den här boken, som till exempel den barnfattigdom jag har svårt att få ihop logiskt. Var man till exempel verkligen så fattig på två vuxenlöner vid den här tiden att man, trots boende i hyresrätt och bara ett barn att försörja, måste leva på svältgränsen? Tack och lov räddas misär-överskottet av det skickliga bildspråket, som påminner om en hallucinatorisk dataspelsfantasi. Jag förstår fattigdomen som ett gestaltat tillstånd snarare än socialrealism.
Men det som är mest originellt i den här boken, och det har paradoxalt nog inte så mycket med klasskildringen att göra, är Miiras stenhårda självförtroende, hennes orubbliga optimism och sanslösa hybris. Hon vet sin plats men skiter i den. Det är ett självförtroende som är på riktigt, även om språket det talar ofta är våldets. Våld behöver inte tyda på trasighet, provocerar jag mig själv med att tänka när jag läser Ingenbarnsland. I vissa miljöer kan våldet tvärtom, också hos mer eller mindre välmående individer, faktiskt vara det enda språket för värdighet som står till buds – i synnerhet om man är flicka. Miiras fysiska våld är mer konstruktivt än exempelvis de håglöst föraktfulla lärarnas undervisning, eftersom det hindrar henne från att sjunka ner i uppgivenheten. Vad den här tjejen har, och det skiljer henne från ett par av vännerna, är trygghet. Trygghet är inte klassrelaterad. Miiras föräldrar är visserligen långt ifrån idealiserade: de pratar inte känslor, fattar ofta konstiga beslut och lämnar dottern vind för våg. Men i grunden är de lojala. De förstår henne inte, men de tror på henne.
Det är så skönt att läsa om en städerska och en Volvoarbetare/fastighetsskötare som varken är avgrundsapatiska, alkoholister eller lever i en misshandelsrelation. Berättarrösten i den här boken är ingen deprimerad masochist med smygnarcissistiskt skuldbeläggarbehov, vilket en berättarröst enligt den billigaste konventionen för litterär underklasskildring i samtidslitteraturen förväntas vara. Hetekivi Olsson har skrivit fram en ursinnig flicka i en värld där flickors våld leder till framtida framgång på ickevåldets område. Det är ett våld som, kombinerat med det levande språket, faktiskt gör mig lycklig.
Men det som är mest originellt i den här boken, och det har paradoxalt nog inte så mycket med klasskildringen att göra, är Miiras stenhårda självförtroende, hennes orubbliga optimism och sanslösa hybris. Hon vet sin plats men skiter i den. Det är ett självförtroende som är på riktigt, även om språket det talar ofta är våldets. Våld behöver inte tyda på trasighet, provocerar jag mig själv med att tänka när jag läser Ingenbarnsland. I vissa miljöer kan våldet tvärtom, också hos mer eller mindre välmående individer, faktiskt vara det enda språket för värdighet som står till buds – i synnerhet om man är flicka. Miiras fysiska våld är mer konstruktivt än exempelvis de håglöst föraktfulla lärarnas undervisning, eftersom det hindrar henne från att sjunka ner i uppgivenheten. Vad den här tjejen har, och det skiljer henne från ett par av vännerna, är trygghet. Trygghet är inte klassrelaterad. Miiras föräldrar är visserligen långt ifrån idealiserade: de pratar inte känslor, fattar ofta konstiga beslut och lämnar dottern vind för våg. Men i grunden är de lojala. De förstår henne inte, men de tror på henne.
Det är så skönt att läsa om en städerska och en Volvoarbetare/fastighetsskötare som varken är avgrundsapatiska, alkoholister eller lever i en misshandelsrelation. Berättarrösten i den här boken är ingen deprimerad masochist med smygnarcissistiskt skuldbeläggarbehov, vilket en berättarröst enligt den billigaste konventionen för litterär underklasskildring i samtidslitteraturen förväntas vara. Hetekivi Olsson har skrivit fram en ursinnig flicka i en värld där flickors våld leder till framtida framgång på ickevåldets område. Det är ett våld som, kombinerat med det levande språket, faktiskt gör mig lycklig.
Eija Hetekivi Olsson's debutroman ”Ingenbarnsland”
Eija växte upp i 80-talets Gårdsten med en växande frustration över de sociala orättvisorna och den trimmade tändaren som maktmedel. 25 år senare debuterar Eija Hetekivi Olsson som författare med en roman om det hårda livet i Göteborgsförorten.
– Barnskrämmor. Det är bara att konstatera att det är allt hårdare tag mot barn och unga som gäller, säger Eija Hetekivi Olsson och rynkar pannan under det yviga, korpsvarta håret.
Hon refererar till en tidningsartikel om skolor i Malmö som med hjälp av ett larm, som sänder ut ljud på hög frekvens, ska bekämpa vandaliserande ungdomsgäng.
Med samma kraft avvisar hon de åtgärder som föreslås i ett omfattande projekt lett av Statens tekniska forskningsinstitut och som syftar till att lösa problemet med anlagda skolbränder. Slutsatserna verkar, enligt Eija, hittills handla mer om övervakningskameror och taggtråd än om att identifiera orsakerna till varför någon tuttar på.
Hon menar att individerna måste sättas in i ett sammanhang och i ett samhällssystem om man ska försöka förstå och förklara problemen.
– Jag är väldigt förvånad över att det pratas så lite om det här och att det pågår ett stort forskningsprojekt som kostar så mycket pengar och föreslår så många åtgärder som kan vara kontraproduktiva, säger Eija.
Det är en författare och tvåbarnsmamma som talar av egen erfarenhet. På omslagsfotot till hennes debutroman "Ingenbarnsland” finns en tändare med ovanligt kraftig låga, en sådan där trimmad variant som Eija och många av hennes kompisar använde för att göra brännmärken och elda upp papperskorgar under uppväxttiden Gårdsten och Bergsjön.
Det är om det tuffa livet i dessa Göteborgsförorter på 80-talet som boken handlar. Den kan ses som en flammande protest mot de sociala orättvisornas Sverige.
Eija poängterar att det är en roman, men medger att hon lånat mycket av sina egna upplevelser till huvudpersonen Miira. Däremot vill hon inte avslöja om det verkligen var hon som en dag på mellanstadiet försökte tända eld på skolan, men att hon letat fimpar på marken att röka och halsat surt vin på den urinstinkande heltäckningsmattan i hyreshuset som kallades för Ungkarlshotellet kan vi utgå ifrån.
Det hårdkokta och stilsäkra språket i boken kan också bara ha formulerats av någon som använt det själv.
– Det var så många pratade, säger Eija på en dialekt som i dag har både finska och göteborgska drag – språket bär spår av akademiska studier.
Eija föddes i Sverige 1973 av finska föräldrar. Redan som ung retade hon sig på alla orättvisor som hon upplevde kring hur vuxna behandlade barn. Trots att hon alltid bott i Sverige blev hon satt i hemspråksklass. Det gjorde att hon varken behärskade svenska eller finska perfekt när hon började på gymnasiet.
Hon pratar ogärna om de gamla kamraternas livsöden.
– Men visst, för en del av dem har det gått dåligt, säger hon.
Det finns ljusglimtar i Miiras liv, lärarvikarien Hassan från Hammarkullen och kärleken Pablo, men båda försvinner ut ur skildringen, som kan upplevas som mörk. Eija tycker att den andas ljus och hopp, genom skämten och skratten och genom Miiras inre styrka.
Skolan blev en symbol för det hon inte tyckte om. Den trimmade tändaren blev de frustrerade ungdomarnas maktmedel och är det än i dag. Eija pekar på färsk statistik som visar att ungdomar under 18 år sätter eld på i snitt en skola i landet varje dag. I de flesta fall går det inte så långt att skolan brinner ned, men Sverige toppar den dystra statistiken i Europa och att Göteborg är den stad i Sverige som drabbats värst förvånar inte Eija. Här har hon upplevt hur segregationen och klyftorna ökat och i hennes egen stad brinner även bilarna.
Eijas berättelse handlar om åttiotalet, men ämnena, menar hon, är högaktuella. Hon säger att om man tycker att hon beskriver hemska saker i boken så är det ännu värre i dag.
– Vi har ett samhällssystem som skiktar unga människor. Det finns enormt mycket kraft och kreativitet i förorten och det är för jävligt att politiker inte fattar det utan släcker förhoppningar. Det är farligt, säger hon.
Eija hade kraften att komma vidare, men det var först tio år efter avslutad grundskola som hon läste in gymnasiet på komvux och började sluka kurser på universitetet. Då hade hon arbetat som trappstädare och på restaurang. Hon är utbildad gymnasielärare med samhällskunskap och historia som specialämnen, men arbetet som lärare upplevde hon som alldeles för stressigt. I stället började hon skriva allt mer.
Fast titeln författare tycker hon fortfarande känns fjärran.
– Jag har jättesvårt att prata om mitt skrivande, för jag bara skriver. Bokidén har formats under tiden jag skrivit, säger hon och förklarar att hon blev förvånad när hon fick svar från tre förlag. Nu har hon en brinnande lust att fortsätta skriva böcker.
Hon konstaterar med glädje att många ringt till henne och vill prata om ”Ingenbarnsland”, men några förväntningar på hur den ska tas emot har hon inte.
– Jag är uppvuxen i förorten, jag har inga förväntningar, säger hon och skrattar.
– Barnskrämmor. Det är bara att konstatera att det är allt hårdare tag mot barn och unga som gäller, säger Eija Hetekivi Olsson och rynkar pannan under det yviga, korpsvarta håret.
Hon refererar till en tidningsartikel om skolor i Malmö som med hjälp av ett larm, som sänder ut ljud på hög frekvens, ska bekämpa vandaliserande ungdomsgäng.
Med samma kraft avvisar hon de åtgärder som föreslås i ett omfattande projekt lett av Statens tekniska forskningsinstitut och som syftar till att lösa problemet med anlagda skolbränder. Slutsatserna verkar, enligt Eija, hittills handla mer om övervakningskameror och taggtråd än om att identifiera orsakerna till varför någon tuttar på.
Hon menar att individerna måste sättas in i ett sammanhang och i ett samhällssystem om man ska försöka förstå och förklara problemen.
– Jag är väldigt förvånad över att det pratas så lite om det här och att det pågår ett stort forskningsprojekt som kostar så mycket pengar och föreslår så många åtgärder som kan vara kontraproduktiva, säger Eija.
Det är en författare och tvåbarnsmamma som talar av egen erfarenhet. På omslagsfotot till hennes debutroman "Ingenbarnsland” finns en tändare med ovanligt kraftig låga, en sådan där trimmad variant som Eija och många av hennes kompisar använde för att göra brännmärken och elda upp papperskorgar under uppväxttiden Gårdsten och Bergsjön.
Det är om det tuffa livet i dessa Göteborgsförorter på 80-talet som boken handlar. Den kan ses som en flammande protest mot de sociala orättvisornas Sverige.
Eija poängterar att det är en roman, men medger att hon lånat mycket av sina egna upplevelser till huvudpersonen Miira. Däremot vill hon inte avslöja om det verkligen var hon som en dag på mellanstadiet försökte tända eld på skolan, men att hon letat fimpar på marken att röka och halsat surt vin på den urinstinkande heltäckningsmattan i hyreshuset som kallades för Ungkarlshotellet kan vi utgå ifrån.
Det hårdkokta och stilsäkra språket i boken kan också bara ha formulerats av någon som använt det själv.
– Det var så många pratade, säger Eija på en dialekt som i dag har både finska och göteborgska drag – språket bär spår av akademiska studier.
Eija föddes i Sverige 1973 av finska föräldrar. Redan som ung retade hon sig på alla orättvisor som hon upplevde kring hur vuxna behandlade barn. Trots att hon alltid bott i Sverige blev hon satt i hemspråksklass. Det gjorde att hon varken behärskade svenska eller finska perfekt när hon började på gymnasiet.
Hon pratar ogärna om de gamla kamraternas livsöden.
– Men visst, för en del av dem har det gått dåligt, säger hon.
Det finns ljusglimtar i Miiras liv, lärarvikarien Hassan från Hammarkullen och kärleken Pablo, men båda försvinner ut ur skildringen, som kan upplevas som mörk. Eija tycker att den andas ljus och hopp, genom skämten och skratten och genom Miiras inre styrka.
Skolan blev en symbol för det hon inte tyckte om. Den trimmade tändaren blev de frustrerade ungdomarnas maktmedel och är det än i dag. Eija pekar på färsk statistik som visar att ungdomar under 18 år sätter eld på i snitt en skola i landet varje dag. I de flesta fall går det inte så långt att skolan brinner ned, men Sverige toppar den dystra statistiken i Europa och att Göteborg är den stad i Sverige som drabbats värst förvånar inte Eija. Här har hon upplevt hur segregationen och klyftorna ökat och i hennes egen stad brinner även bilarna.
Eijas berättelse handlar om åttiotalet, men ämnena, menar hon, är högaktuella. Hon säger att om man tycker att hon beskriver hemska saker i boken så är det ännu värre i dag.
– Vi har ett samhällssystem som skiktar unga människor. Det finns enormt mycket kraft och kreativitet i förorten och det är för jävligt att politiker inte fattar det utan släcker förhoppningar. Det är farligt, säger hon.
Eija hade kraften att komma vidare, men det var först tio år efter avslutad grundskola som hon läste in gymnasiet på komvux och började sluka kurser på universitetet. Då hade hon arbetat som trappstädare och på restaurang. Hon är utbildad gymnasielärare med samhällskunskap och historia som specialämnen, men arbetet som lärare upplevde hon som alldeles för stressigt. I stället började hon skriva allt mer.
Fast titeln författare tycker hon fortfarande känns fjärran.
– Jag har jättesvårt att prata om mitt skrivande, för jag bara skriver. Bokidén har formats under tiden jag skrivit, säger hon och förklarar att hon blev förvånad när hon fick svar från tre förlag. Nu har hon en brinnande lust att fortsätta skriva böcker.
Hon konstaterar med glädje att många ringt till henne och vill prata om ”Ingenbarnsland”, men några förväntningar på hur den ska tas emot har hon inte.
– Jag är uppvuxen i förorten, jag har inga förväntningar, säger hon och skrattar.
Amin Affane från Angered tränar med Chelsea
Talangen Amin Affane på väg mot Chelseas A-lag
Nu är Amin Affane nära stjärntruppen. Han tränar tillsammans med Fernando Torres, Juan Mata och de andra stjärnorna.
Amin Affane var en jagad talang när han spelade i Lärje–Angered. 2010 valde han att skriva på ett treårskontrakt med Chelseas fotbollsakademi.
Mittfältaren, som är bofast i det svenska P94–landslaget, har imponerat stort i Londonklubbens ungdomslag.
Nu belönas han av managern André Villas–Boas.
Affane får träna tillsammans med den stjärnfyllda A–truppen i Chelsea. Där finns bland andra Fernando Torres, Juan Mata, Ashley Cole och nyförvärvet Gary Cahill.
Det är dock inte första gången som Affane, som fyller 18 år den 21 januari, tränar med A–laget. Han gjorde det även när Carlo Ancelotti var tränare i klubben.
Kallades in som backup
Magnus Hedman slutade med fotboll 2005. Men när Chelsea hade målvaktsbrist 2006–2007 hörde Londonklubben av sig till Hedman, som fungerade som reserv.
Han gjorde dock ingen match för A–laget.
Nu är Amin Affane nära stjärntruppen. Han tränar tillsammans med Fernando Torres, Juan Mata och de andra stjärnorna.
Amin Affane var en jagad talang när han spelade i Lärje–Angered. 2010 valde han att skriva på ett treårskontrakt med Chelseas fotbollsakademi.
Mittfältaren, som är bofast i det svenska P94–landslaget, har imponerat stort i Londonklubbens ungdomslag.
Nu belönas han av managern André Villas–Boas.
Affane får träna tillsammans med den stjärnfyllda A–truppen i Chelsea. Där finns bland andra Fernando Torres, Juan Mata, Ashley Cole och nyförvärvet Gary Cahill.
Det är dock inte första gången som Affane, som fyller 18 år den 21 januari, tränar med A–laget. Han gjorde det även när Carlo Ancelotti var tränare i klubben.
Kallades in som backup
Magnus Hedman slutade med fotboll 2005. Men när Chelsea hade målvaktsbrist 2006–2007 hörde Londonklubben av sig till Hedman, som fungerade som reserv.
Han gjorde dock ingen match för A–laget.
Blå Stället byggs om under 2012
Blå Stället byggs om under 2012. Det kommer att bli ljust, modernt och med ännu bättre möjligheter till kreativa möten och skapande. Ombyggnaden är en del av EU-projektet Stadsutveckling Nordost.
Blå Stället fortsätter att erbjuda intressanta och engagerande program och dyker upp på nya och spännande ställen.
Blå Stället fortsätter att erbjuda intressanta och engagerande program och dyker upp på nya och spännande ställen.
Gunnilse IS herrar i Division 2 Västra Götaland
Gunnilse IS herrar startar pånytt i Division 2 Västra Götaland.
Adress: Knattens Väg 12, 42432 ANGERED
Telefon: 031-331 45 00
Fax: 031-331 29 00
E-post: gunnilseis@telia.com
Hemsida: http://www.gunnilseis.se
Vi önskar dem lycka till!
Adress: Knattens Väg 12, 42432 ANGERED
Telefon: 031-331 45 00
Fax: 031-331 29 00
E-post: gunnilseis@telia.com
Hemsida: http://www.gunnilseis.se
Vi önskar dem lycka till!
14,2% av invånarna i Agnesberg och Angered har minst en betalningsanmärkning
Allt fler svenskar har svårt att betala sina räkningar. För så många som en halv miljon svenskar handlar det om ideliga betalningsanmärkningar och samtal från inkassobolagen, skriver Svenska Dagbladet (SvD).
Tidningen rapporterar från Sundsbruk i Sundsvallstrakten, det postnummerområde där störst andel av befolkningen har en betalningsanmärkning, här har 16,9 procent av invånarna minst en betalningsanmärkning. Det kan jämföras med genomsnittet i hela landet som är 6,9 procent.
Efter Sundsbruk kommer Vårby utanför Stockholm, där har 15,0 procent av invånarna minst en betalningsanmärkning. Därefter kommer Agnesberg och Angered i Göteborsområdet där motsvarande andel är 14,2 procent.
Vänder man på listan hittar man de postnummerområden som ligger bäst till och som har den lägsta andelen invånare som har minst en betalningsanmärkning. I skånska Bjärred har 2,0 procent av invånarna minst en betalningsanmärkning, i skånska Rydebeck är siffran 2,1 procent liksom i Billdal i Göteborgsområdet.
Noteras kan att den genomsnittliga årsinkomsten i Sundsbruk är 223 240 kronor, i Bjärred är den 373 474 kronor.
SvD skriver vidare att de områden där befolkningen har en hög andel betalningsanmärkningar framför allt ligger i Mellansverige och Skåne. De berörda orterna finns även i arbetsförmedlingens statistik över kommuner med hög arbetslöshet.
De som har stora skulder har inte sällan dålig hälsa. En rapport, som gjorts för Folkhälsoinstitutet, visar att dubbelt så många överskuldsatta har försökt begå självmord som i normalbefolkningen.
Förutom att många skuldsatta mår mycket dåligt kostar de samhället stora summor. Endast hälften av de som är svårt skuldsatta arbetar, skriver SvD.
Tidningen rapporterar från Sundsbruk i Sundsvallstrakten, det postnummerområde där störst andel av befolkningen har en betalningsanmärkning, här har 16,9 procent av invånarna minst en betalningsanmärkning. Det kan jämföras med genomsnittet i hela landet som är 6,9 procent.
Efter Sundsbruk kommer Vårby utanför Stockholm, där har 15,0 procent av invånarna minst en betalningsanmärkning. Därefter kommer Agnesberg och Angered i Göteborsområdet där motsvarande andel är 14,2 procent.
Vänder man på listan hittar man de postnummerområden som ligger bäst till och som har den lägsta andelen invånare som har minst en betalningsanmärkning. I skånska Bjärred har 2,0 procent av invånarna minst en betalningsanmärkning, i skånska Rydebeck är siffran 2,1 procent liksom i Billdal i Göteborgsområdet.
Noteras kan att den genomsnittliga årsinkomsten i Sundsbruk är 223 240 kronor, i Bjärred är den 373 474 kronor.
SvD skriver vidare att de områden där befolkningen har en hög andel betalningsanmärkningar framför allt ligger i Mellansverige och Skåne. De berörda orterna finns även i arbetsförmedlingens statistik över kommuner med hög arbetslöshet.
De som har stora skulder har inte sällan dålig hälsa. En rapport, som gjorts för Folkhälsoinstitutet, visar att dubbelt så många överskuldsatta har försökt begå självmord som i normalbefolkningen.
Förutom att många skuldsatta mår mycket dåligt kostar de samhället stora summor. Endast hälften av de som är svårt skuldsatta arbetar, skriver SvD.
164 jobb åt arbetslösa i Gårdsten 2011
Nyheter Under 2011 förmedlade Gårdstensbostäder 164 nya arbetstillfällen till arbetssökande Gårdstensbor. 79 personer, till största delen ungdomar, fick jobb under året, både i längre och kortare anställningar. Allt i samverkan med företag och Göteborg Stad.
Att skapa jobb är en del i bolagets mål och uppdrag, att utveckla den sociala dimensionen som en del av hållbarhetsarbetet.
– I år lyckades vi återigen att skapa många jobb, totalt 164 arbetstillfällen. Flera har övergått till tillsvidare anställningar och visstids anställningar. Motsvarande siffra 2010 var totalt 183 arbetstillfällen. Det är viktigt att ge ungdomar erfarenhet av arbetslivet. Det är en förutsättning för att de ska ha en chans för dem att söka sig vidare på arbetsmarknaden, säger Katarina Ahlqvist, VD på Gårdstensbostäder.
Sedan Gårdstenbostäders bildades, 1997, har bolaget förmedlat över 1600 jobb.
Att skapa jobb är en del i bolagets mål och uppdrag, att utveckla den sociala dimensionen som en del av hållbarhetsarbetet.
– I år lyckades vi återigen att skapa många jobb, totalt 164 arbetstillfällen. Flera har övergått till tillsvidare anställningar och visstids anställningar. Motsvarande siffra 2010 var totalt 183 arbetstillfällen. Det är viktigt att ge ungdomar erfarenhet av arbetslivet. Det är en förutsättning för att de ska ha en chans för dem att söka sig vidare på arbetsmarknaden, säger Katarina Ahlqvist, VD på Gårdstensbostäder.
Sedan Gårdstenbostäders bildades, 1997, har bolaget förmedlat över 1600 jobb.
Spårvagnarna kan bli dubbelt så snabba
Spårvagnarna är ett gissel, ansåg Göteborgs-Postens politiske skribent Abraham Staifo i en ledarkrönika strax före trettonhelgen. Ja, alla göteborgare vet att vagnarna är ett gnissel. Vissa vagnar skapar ett rent öronbedövande oljud i skarpa kurvor. För vissa är det skön musik ändå. För spårvagnshatarna är det en outhärdlig nackdel bland många andra. Spårvagnar splittrar folks åsikter i gilla eller hata. Men de bilister som aldrig åker kollektivt, och därför bara anser att vagnarna är i vägen för bilarna, lämnar vi därhän. Deras åsikter är irrelevanta, i en diskussion om snabbare transporter. Det finns ju knappt någon biltrafik kvar i innersta city. "Kollektivtrafikens själva uppdrag, att ta resenärer från en punkt till en annan inom rimligt tid är en inte så oviktig fråga heller. Och där finns en del att säga om färdmedlen i staden", fortsätter GP-ledaren. Den åsikten är ett understatement. Den är ju hela huvudsaken. För även kollektivresenärer borde få rätt till snabba (och snabbare) resor. Knutpunkterna Drottningtorget och Brunnsparken har redan slagit i kapacitetstaket. I rusningstid stockar sig trafiken ner till samma fart som på hästspårvagnarnas tid.
Detta kaos försöker Göteborgs trafikplanerare nu (tillfälligt?) lindra genom att flytta bort bussarna. Förortsbussar ska om ett år i stället börja köra kring city, längs Nya Allén och slåss om utrymmet med bilarna där. Men den beslutade nya spårvägssträckan från Järntorget till Lilla Torget, som också kunde avlasta några av de värsta propparna, försinkar kommunen själv genom att inte komma till byggskott på Södra älvstranden.
Egentligen borde den nya spårvägen fortsätta fram till Lilla Bommen - då får vi äntligen en fullständig spårring runt city. Men där råder byggstopp minst fram till 2025, eftersom tågtunneln Västlänken och ny älvbro ska byggas först. Våra behov av transporter minskar inte. Kraven på snabbhet lär öka, speciellt om vi och politikerna vill att privatbilismen ska minska.
Göteborg behöver redan nu en ny debatt och nya beslut (ihop med staten) om hur den kollektiva trafiken i innerstaden ska byggas vidare, på 50 års sikt. Vi behöver fler och snabbare spårvagnar. För på förortsbanorna till Bergsjön, Frölunda, Angered och Länsmansgården kan spårvagnar i princip köra lika fort som t-banan i Stockholm. Proppen är i city om människor fortsatt ska vilja åka in och handla där.
Detta kaos försöker Göteborgs trafikplanerare nu (tillfälligt?) lindra genom att flytta bort bussarna. Förortsbussar ska om ett år i stället börja köra kring city, längs Nya Allén och slåss om utrymmet med bilarna där. Men den beslutade nya spårvägssträckan från Järntorget till Lilla Torget, som också kunde avlasta några av de värsta propparna, försinkar kommunen själv genom att inte komma till byggskott på Södra älvstranden.
Egentligen borde den nya spårvägen fortsätta fram till Lilla Bommen - då får vi äntligen en fullständig spårring runt city. Men där råder byggstopp minst fram till 2025, eftersom tågtunneln Västlänken och ny älvbro ska byggas först. Våra behov av transporter minskar inte. Kraven på snabbhet lär öka, speciellt om vi och politikerna vill att privatbilismen ska minska.
Göteborg behöver redan nu en ny debatt och nya beslut (ihop med staten) om hur den kollektiva trafiken i innerstaden ska byggas vidare, på 50 års sikt. Vi behöver fler och snabbare spårvagnar. För på förortsbanorna till Bergsjön, Frölunda, Angered och Länsmansgården kan spårvagnar i princip köra lika fort som t-banan i Stockholm. Proppen är i city om människor fortsatt ska vilja åka in och handla där.
Förslag från Angered om hur Centrala Älvstaden bör se ut
Angeredsborna medverkade i en workshop om hur Centrala Älvstaden borde se ut och följande blev förslaget för området under utveckling:
Mångfald i alla nivåer
• Mångfald i detaljhandeln o caféer så att folk kan känna igen sig i
• Mer glada göteborgare som säljer bra fisk o annat gott från havet
Välkomnande, alla vill, kan, har plats
• Levande, mer aktivitet, turister – familjer
Njuta av vattnet där generationer kan umgås
• En stad som flyter på vatten
• Fritidsmöjligheter i Älven, typ lekbåtar för barn och vuxna.
• Göteborgsoperan, första tillfället Göteborg kom nära vattnet
Mer konstverk i nära Älvstranden, konsten skapar liv
• Konst som visar stadshistoria – utveckling, konstnärer från andra bakgrunder måste få komma fram.
• Mångkultur
Fritidsgårdar typ Slottsskogen och Trädgårdsföreningen
• Glädje och mångfald i kulturlivet
I Leicester- dela med varandra, i shoppingcentra fanns jättestor TV-skärm där det pågick dans – alla stannade upp. Ett litet inslag i vardagslivet.
• Torg med gröna ytor i köpcentra med stora TV-skärmar
Göra Frihamnen till ett öppet köpcentrum ”för alla” med promenadslingor längs vattnet och tillgänglig till småbåtsbesökare.
Spårvägen i Göteborg utvecklas med att bygga en ring runt innerst i Älvstaden
• Grönt – levande
• Cykel – barn
Lekplatser och grönska – lättillgängligt och säkert
• En hamnstad med Strandpromenad och bad:
• Kontakt med vattnet för alla medborgare i staden.
Ett promenadstråk som går från Avenyn, ner till Älvrumsområdet, och som fortsätter längs med älven på bägge sidor mellan Götaälvbron och bort till Tingstadstunneln, förenade med broar. Strandpromenaden kan sluta med ett bad i slutet av ”Drömmarnas kaj”.
Gångbanor på alla broar.
Bättre och miljövänliga kommunikationer:
Utökad älvförbindelse högre upp för älven mot Angered med Älvsnabben.
Grön kommunikation, fler spår och båtförbindelser.
Billigare kollektivtrafik
Inga krångliga biljettsystem.
Undersök möjligheten att använda linbanor.
Fler bostäder:
Fler studentbostäder behövs. Fabriker och andra utrymmen som står tomma kan byggas om till studentbostäder.
Näringsverksamheter och aktiviteter för alla åldrar:
Inrätta en permanent central loppis nu när Kviberg försvinner
Viktigt med utrymme för små verksamheter, både offentliga och privata.
Affärslokaler av olika slag längs med Gullbergsvass. Anpassa lokalerna för alla årstiders krav.
Flytta Stenaterminalen längre ut mot havet. Låt kajen vara öppen för gästbåtar.
Högre miljökrav:
Ställ höga miljökrav på verksamheter som riskerar att förorena älven.
Begränsa buller.
Naturområden i staden med gröna oaser och djur för stadsbarnen att ha kontakt med och uppleva.
Design:
Blanda gammalt och nytt i stil.
Bygg staden så den är vacker från sjösidan.
Politik & ansvar:
• Ta ansvar – inte bara till nästa kvartalsredovisning
• Alla politiker, tjänstemän, medborgare måste ta sitt ansvar man måste sluta skjuta ifrån sig ansvaret.
Miljö:
• Mindre trafik i centrala Göteborg
• Varför bygga på Göteborgs lägsta område? När klimatförändringarna hotar att bidra till att dessa delar översvämmas? Ekonomiskt försvarbart?
• Parkmiljö insprängd i staden. Enkelheten att ta sig fram både till fots och till cykel. Fortsätta utvecklingen av kollektivtrafiken.
Integration:
Arbetsplatser
• Flera marknadsplatser i centrala Göteborg
• Från Operan till Älvsborgsbron – bygg gångvägar utmed havet, restauranger, marknadsplatser, palmer med sandstrand, musikscener, parker, karnevaler, mångkulturella platser. Buss och snabbgående små ”van-bilar” som kör med förankring ifrån staden och Hisingen.
• Integration! Bryt det segregerade Göteborg
• Centrum ska utvecklas som andra stora städer i Europa
• Det är inte de utslagna i samhället som ska in – Det är de inslagna som ska ut!
• Fritidsgårdar i alla områden för alla åldrar
• Får alla plats i det offentliga rummet? Vilka är utanför?
• Rikare restaurangutbud vid Eriksberg. Marknader (matmarknader, loppis… den typen av marknad)
Bostäder – knyta ihop staden:
• Viktigare att bygga ihop staden (Angered mot centrum) än att ytterligare fjärma Angered från staden.
• Samtliga bostadsföretag ska ha en viss % av nyanlända flyktingar. Starta med de kommunala företagen.
• Stora billiga lägenheter för stora barnfamiljer (8-10 barn)
• Bygg bostäder från Gamlestaden till Angered, idrottsplatser för gemene man, affärer därtill + kommunikationsnät.
• Mera bostäder i Backaplan. Centrum mot Angered.
• Kollektivhus med stor grad av självförvaltning.
• Utöka studentbostäder.
Sociala dimensionen:
• Språkrör till alla medborgare så den får sin rätt i rätt tid och till rätt plats
• Coacher/språkrör till alla, som blir personlig – för att hitta fram till alla stadens offentliga förvaltningar/sektorn
• Sjukvård – bygg ut
• Handikappsanpassa den (staden)
• Hälsotek i alla områden
• Extra semester för alla mödrar – speciellt ”enastående” ensamstående.
Gruppresentation och slutdiskussion
• Synpunkt/Förslag från deltagare Kommentar
• All blandning är bra- det ökar integrationen.
Diskussionen kan sammanfattas under följande rubriker:
• En hamnstad med strandpromenad och bad
• Bättre och miljövänliga kommunikationer
• Högre miljökrav
Fler bostäder
Näringsverksamheter och aktiviteter för alla åldrar
Design – vacker blandning av gammalt och nytt
Mångfald i alla nivåer
• Mångfald i detaljhandeln o caféer så att folk kan känna igen sig i
• Mer glada göteborgare som säljer bra fisk o annat gott från havet
Välkomnande, alla vill, kan, har plats
• Levande, mer aktivitet, turister – familjer
Njuta av vattnet där generationer kan umgås
• En stad som flyter på vatten
• Fritidsmöjligheter i Älven, typ lekbåtar för barn och vuxna.
• Göteborgsoperan, första tillfället Göteborg kom nära vattnet
Mer konstverk i nära Älvstranden, konsten skapar liv
• Konst som visar stadshistoria – utveckling, konstnärer från andra bakgrunder måste få komma fram.
• Mångkultur
Fritidsgårdar typ Slottsskogen och Trädgårdsföreningen
• Glädje och mångfald i kulturlivet
I Leicester- dela med varandra, i shoppingcentra fanns jättestor TV-skärm där det pågick dans – alla stannade upp. Ett litet inslag i vardagslivet.
• Torg med gröna ytor i köpcentra med stora TV-skärmar
Göra Frihamnen till ett öppet köpcentrum ”för alla” med promenadslingor längs vattnet och tillgänglig till småbåtsbesökare.
Spårvägen i Göteborg utvecklas med att bygga en ring runt innerst i Älvstaden
• Grönt – levande
• Cykel – barn
Lekplatser och grönska – lättillgängligt och säkert
• En hamnstad med Strandpromenad och bad:
• Kontakt med vattnet för alla medborgare i staden.
Ett promenadstråk som går från Avenyn, ner till Älvrumsområdet, och som fortsätter längs med älven på bägge sidor mellan Götaälvbron och bort till Tingstadstunneln, förenade med broar. Strandpromenaden kan sluta med ett bad i slutet av ”Drömmarnas kaj”.
Gångbanor på alla broar.
Bättre och miljövänliga kommunikationer:
Utökad älvförbindelse högre upp för älven mot Angered med Älvsnabben.
Grön kommunikation, fler spår och båtförbindelser.
Billigare kollektivtrafik
Inga krångliga biljettsystem.
Undersök möjligheten att använda linbanor.
Fler bostäder:
Fler studentbostäder behövs. Fabriker och andra utrymmen som står tomma kan byggas om till studentbostäder.
Näringsverksamheter och aktiviteter för alla åldrar:
Inrätta en permanent central loppis nu när Kviberg försvinner
Viktigt med utrymme för små verksamheter, både offentliga och privata.
Affärslokaler av olika slag längs med Gullbergsvass. Anpassa lokalerna för alla årstiders krav.
Flytta Stenaterminalen längre ut mot havet. Låt kajen vara öppen för gästbåtar.
Högre miljökrav:
Ställ höga miljökrav på verksamheter som riskerar att förorena älven.
Begränsa buller.
Naturområden i staden med gröna oaser och djur för stadsbarnen att ha kontakt med och uppleva.
Design:
Blanda gammalt och nytt i stil.
Bygg staden så den är vacker från sjösidan.
Politik & ansvar:
• Ta ansvar – inte bara till nästa kvartalsredovisning
• Alla politiker, tjänstemän, medborgare måste ta sitt ansvar man måste sluta skjuta ifrån sig ansvaret.
Miljö:
• Mindre trafik i centrala Göteborg
• Varför bygga på Göteborgs lägsta område? När klimatförändringarna hotar att bidra till att dessa delar översvämmas? Ekonomiskt försvarbart?
• Parkmiljö insprängd i staden. Enkelheten att ta sig fram både till fots och till cykel. Fortsätta utvecklingen av kollektivtrafiken.
Integration:
Arbetsplatser
• Flera marknadsplatser i centrala Göteborg
• Från Operan till Älvsborgsbron – bygg gångvägar utmed havet, restauranger, marknadsplatser, palmer med sandstrand, musikscener, parker, karnevaler, mångkulturella platser. Buss och snabbgående små ”van-bilar” som kör med förankring ifrån staden och Hisingen.
• Integration! Bryt det segregerade Göteborg
• Centrum ska utvecklas som andra stora städer i Europa
• Det är inte de utslagna i samhället som ska in – Det är de inslagna som ska ut!
• Fritidsgårdar i alla områden för alla åldrar
• Får alla plats i det offentliga rummet? Vilka är utanför?
• Rikare restaurangutbud vid Eriksberg. Marknader (matmarknader, loppis… den typen av marknad)
Bostäder – knyta ihop staden:
• Viktigare att bygga ihop staden (Angered mot centrum) än att ytterligare fjärma Angered från staden.
• Samtliga bostadsföretag ska ha en viss % av nyanlända flyktingar. Starta med de kommunala företagen.
• Stora billiga lägenheter för stora barnfamiljer (8-10 barn)
• Bygg bostäder från Gamlestaden till Angered, idrottsplatser för gemene man, affärer därtill + kommunikationsnät.
• Mera bostäder i Backaplan. Centrum mot Angered.
• Kollektivhus med stor grad av självförvaltning.
• Utöka studentbostäder.
Sociala dimensionen:
• Språkrör till alla medborgare så den får sin rätt i rätt tid och till rätt plats
• Coacher/språkrör till alla, som blir personlig – för att hitta fram till alla stadens offentliga förvaltningar/sektorn
• Sjukvård – bygg ut
• Handikappsanpassa den (staden)
• Hälsotek i alla områden
• Extra semester för alla mödrar – speciellt ”enastående” ensamstående.
Gruppresentation och slutdiskussion
• Synpunkt/Förslag från deltagare Kommentar
• All blandning är bra- det ökar integrationen.
Diskussionen kan sammanfattas under följande rubriker:
• En hamnstad med strandpromenad och bad
• Bättre och miljövänliga kommunikationer
• Högre miljökrav
Fler bostäder
Näringsverksamheter och aktiviteter för alla åldrar
Design – vacker blandning av gammalt och nytt
GP skriver oftast artiklar mot Angered
Göteborgs Posten väljer oftast tema om Angered som klingar negativt. Nyligen kunde man även läsa om att "Angereds närsjukhus blir onödigt stort". Artikeln kan läsas här.
Svårt för somalier i svensk sjukvård
Minoritetsgrupper känner sig avfärdade av den svenska sjukvården. Det visar en avhandling som gjorts av en läkare i Hjällbo, efter att ha pratat med somalier.
Det är läkaren Kristian Svenberg som arbetat i 18 år vid vårdcentralen i Hjällbo som gjort avhandlingen, efter att bland annat ha intervjuat 21 somalier om deras efarenhet av den svenska vården.
Studien visar att patienter från Somalia uppskattar vårdens höga standard, men samtidigt tycker att de inte tas helt på allvar. Många kan inte acceptera att läkaren frågar om deras uppfattning av sina besvär, vilket tolkas som bristande professionalism. De vill inte heller höra att besvär kan ha samband med psykiska problem. Sen har somalier större förtroende för så kallade svenska läkare, än för läkare som invandrat till Sverige. Många ansåg också att svenska läkare behandlade dem med större respekt än vad de med invandrarbakgrund gjorde.
Ett resultat av somaliernas dåliga erfarenheter är att många söker sig utomlands för att få sjukvård, släkten världen över betalar.
I avhandlingen intervjuas även svenska läkare under utbildning som säger att de ofta har svårt att förstå patienter från Somalia. Om tolk används känner sig läkarna ofta utanför i samtalet och har svårt att ta till sig patienternas beskrivning av sina symptom.
Det är läkaren Kristian Svenberg som arbetat i 18 år vid vårdcentralen i Hjällbo som gjort avhandlingen, efter att bland annat ha intervjuat 21 somalier om deras efarenhet av den svenska vården.
Studien visar att patienter från Somalia uppskattar vårdens höga standard, men samtidigt tycker att de inte tas helt på allvar. Många kan inte acceptera att läkaren frågar om deras uppfattning av sina besvär, vilket tolkas som bristande professionalism. De vill inte heller höra att besvär kan ha samband med psykiska problem. Sen har somalier större förtroende för så kallade svenska läkare, än för läkare som invandrat till Sverige. Många ansåg också att svenska läkare behandlade dem med större respekt än vad de med invandrarbakgrund gjorde.
Ett resultat av somaliernas dåliga erfarenheter är att många söker sig utomlands för att få sjukvård, släkten världen över betalar.
I avhandlingen intervjuas även svenska läkare under utbildning som säger att de ofta har svårt att förstå patienter från Somalia. Om tolk används känner sig läkarna ofta utanför i samtalet och har svårt att ta till sig patienternas beskrivning av sina symptom.
Angeredsborna hittar inte till operan
Av Operans 1 600 abonnenter i Göteborg bor 1 070 i centrala stan. På Linnégatan bor fler abonnenter än i hela Angered. Vad gör operan åt det?
- Ja, vad ska vi göra åt det, tycker du, svarar operans vd Peter Hansson retoriskt på frågan.
De adresser som har flest trogna besökare av Göteborgsoperan, bor på Linnégatan, Södra Vägen, Föreningsgatan, Norra Liden, Gibraltargatan, Nilssons Berg, Prästgårdsängen och Aschebergsgatan.
Det är här man i störst utsträckning åtnjuter den skattesubvention som sänker priset på varje biljett med cirka 1 500 kronor.
Vill ni inte ändra på den bilden?
- Jo, har du en lösning på den frågan så är jag intresserad av det. Men en bra början är väl att satsa på nästa generation. Vi bjuder in skolorna, till exempel.
Av 75 skolguidningar 2010 var det bara Angeredsgymnasiet som representerade Nordost.
- Ok, de kanske inte kommer just från Angered, men i stort sett från hela regionen. Men vi har haft en del verksamheter riktade mot barnfamiljer i nordost också. Vi jobbar på det, med gratiskonserter och så, säger Peter Hansson.
Men försöken att nå ut till Angeredsborna träffar än så länge inte målet. De 18 abonnenter man har i nordost utgör inte heller något genomsnitt för stadsdelen, då tolv av dem bor i villa/radhus.
Det uttalade målet att sänka tröskeln in i huset kommer att försvåras nästa år när man sannolikt tvingas höja biljettpriset för att få ihop ekonomin. Något som operans styrelseordförande Frank Andersson (S) vill undvika i möjligaste mån.
- Vi måste ha ett mångfaldsperspektiv. Operan är inte tillräckligt attraktiv för dem med låga inkomster i dag. I Sverige har den här konstformen alltid varit en överklasskultur, det är den inte i andra länder. Det är en ren prisfråga om man lyckas få in låginkomsttagarna i huset eller inte, säger Frank Andersson som också är ordförande i Gunnilse IS.
- Jag tror mig ganska säkert veta att ingen av medlemmarna där har satt sin fot på operan. Men när operan ställer sig på Götaplatsen under kulturkalaset och presenterar sitt program, då går väldigt många dit och lyssnar.
Även regionpolitikerna i kulturnämnden ser ett problem med att den dyraste konstformen av alla, som alla skattebetalare är med och finansierar, nyttjas av en sådan begränsad och homogen grupp människor.
- Det är klart att det är ett problem, säger Lars Nordström (FP). Men opera är en svår konstform att föra ut.
- Ja, vad ska vi göra åt det, tycker du, svarar operans vd Peter Hansson retoriskt på frågan.
De adresser som har flest trogna besökare av Göteborgsoperan, bor på Linnégatan, Södra Vägen, Föreningsgatan, Norra Liden, Gibraltargatan, Nilssons Berg, Prästgårdsängen och Aschebergsgatan.
Det är här man i störst utsträckning åtnjuter den skattesubvention som sänker priset på varje biljett med cirka 1 500 kronor.
Vill ni inte ändra på den bilden?
- Jo, har du en lösning på den frågan så är jag intresserad av det. Men en bra början är väl att satsa på nästa generation. Vi bjuder in skolorna, till exempel.
Av 75 skolguidningar 2010 var det bara Angeredsgymnasiet som representerade Nordost.
- Ok, de kanske inte kommer just från Angered, men i stort sett från hela regionen. Men vi har haft en del verksamheter riktade mot barnfamiljer i nordost också. Vi jobbar på det, med gratiskonserter och så, säger Peter Hansson.
Men försöken att nå ut till Angeredsborna träffar än så länge inte målet. De 18 abonnenter man har i nordost utgör inte heller något genomsnitt för stadsdelen, då tolv av dem bor i villa/radhus.
Det uttalade målet att sänka tröskeln in i huset kommer att försvåras nästa år när man sannolikt tvingas höja biljettpriset för att få ihop ekonomin. Något som operans styrelseordförande Frank Andersson (S) vill undvika i möjligaste mån.
- Vi måste ha ett mångfaldsperspektiv. Operan är inte tillräckligt attraktiv för dem med låga inkomster i dag. I Sverige har den här konstformen alltid varit en överklasskultur, det är den inte i andra länder. Det är en ren prisfråga om man lyckas få in låginkomsttagarna i huset eller inte, säger Frank Andersson som också är ordförande i Gunnilse IS.
- Jag tror mig ganska säkert veta att ingen av medlemmarna där har satt sin fot på operan. Men när operan ställer sig på Götaplatsen under kulturkalaset och presenterar sitt program, då går väldigt många dit och lyssnar.
Även regionpolitikerna i kulturnämnden ser ett problem med att den dyraste konstformen av alla, som alla skattebetalare är med och finansierar, nyttjas av en sådan begränsad och homogen grupp människor.
- Det är klart att det är ett problem, säger Lars Nordström (FP). Men opera är en svår konstform att föra ut.
Förslag till miljöförbättrande åtgärder i Hammarkullen
På skolarbete.net finns en intressant studie om hur Hammarkullen skulle kunna rustas upp.
Genom att studera området, hur det ser ut idag, kvaliteter och brister, samt genom analyser har studenten valt att främst fokusera på:
• komplettering av bebyggelse
• utveckling av den yttre miljön
• utveckling av torget
Huvuddelen i examensarbetet ligger i planförslaget. Där ges förslag på lösningar som kan öka Hammarkullens attraktion.
Ett antal mindre delar inom Hammarkullen pekas ut som lämpliga till komplettering av bebyggelse. Kopplingar mellan olika områden förstärks bland annat genom breddade broar och en mer kontinuelig bebyggelse.
Vägnätet ses över och en ny entré till området formas. Genom den nya entrén skapas en siktlinje från infarten till torget vilket underlättar orienterbarheten. Tidigare breda vägar minskas ned och parkering tillåts längs med dem. Flertalet parkeringsytor används vid bostadsutbyggnaden.
Genom fler bostäder ökar även undelaget för service och handel vid torget. Därmed kan fasader öppnas och fler butiker startas. Detta leder till ett mer levande folkliv och skapar mötesplatser. För att underlätta ytteligare vänds stationens entré ut mot torget samt plats skapas för ett expanderat bibliotek. Utan förändrändring kan utvecklingen i Hammarkullen lätt stagnera eller gå bakåt. Det gäller att fånga upp de positiva sidorna som finns i området samt addera några väl valda åtgärder för att skapa en mer levande stadsdel.
Genom att studera området, hur det ser ut idag, kvaliteter och brister, samt genom analyser har studenten valt att främst fokusera på:
• komplettering av bebyggelse
• utveckling av den yttre miljön
• utveckling av torget
Huvuddelen i examensarbetet ligger i planförslaget. Där ges förslag på lösningar som kan öka Hammarkullens attraktion.
Ett antal mindre delar inom Hammarkullen pekas ut som lämpliga till komplettering av bebyggelse. Kopplingar mellan olika områden förstärks bland annat genom breddade broar och en mer kontinuelig bebyggelse.
Vägnätet ses över och en ny entré till området formas. Genom den nya entrén skapas en siktlinje från infarten till torget vilket underlättar orienterbarheten. Tidigare breda vägar minskas ned och parkering tillåts längs med dem. Flertalet parkeringsytor används vid bostadsutbyggnaden.
Genom fler bostäder ökar även undelaget för service och handel vid torget. Därmed kan fasader öppnas och fler butiker startas. Detta leder till ett mer levande folkliv och skapar mötesplatser. För att underlätta ytteligare vänds stationens entré ut mot torget samt plats skapas för ett expanderat bibliotek. Utan förändrändring kan utvecklingen i Hammarkullen lätt stagnera eller gå bakåt. Det gäller att fånga upp de positiva sidorna som finns i området samt addera några väl valda åtgärder för att skapa en mer levande stadsdel.
Medskapande arkitektur i Hammarkullen
Chalmers har presenterat fyra spännande studentprojekt inom kursen SUBURBS – design & future challenges, utarbetade under hösten av 16 arkitektstudenter från sju olika länder. De har använt olika metoder för att göra boende och andra till medskapare i förslagen.
Uppdragen var:
- Hur kan bostadshuset Bredfjällsgatan 36-46 bli ett hus som ger plus både när det gäller det energibesparing och det sociala livet?
- Hur kan centrumbyggnaden vid torget berika stadsdelen och miljöanpassas?
- Hur kan själva stadsplanen för centrala Hammarkullen omformas för att området ska gynnas av fler byggnader, och hur kan man lägga upp ett sådant förändringsarbete?
- Hur kan en skola och ett boende för unga med särskilda svårigheter kunna utformas så att den också berikar stadsdelen?
Besök utställningen på Suburbsdesign@Wordpress eller på chalmers.se.
Centrumhuset
Genom att utforma plusplus-konceptet efter Hammarkullens unika möjligheter skapas en multifunktionell mötesplats mitt på Hammarkulletorget. En plats där olika lokala aktörer och organisationer kan samlas och forma en social förstärkning till området samtidigt som de kommunicerar Hammarkullens kultur, identitet och energi utåt. Gemensamma platser, nya samarbeten, energisnåla lösningar och integrering av lokal konst och kultur kännetecknar det nya centrumhuset!
Bredfjällsgatan 36-46
Vår vision är att stärka Hammarkullens positiva identitet genom att skapa en ikonbyggnad som uttrycker känslan av gemenskap, diversitet och den positiva energin i området på ett långsiktigt och hållbart sätt. Genom att skapa förutsättningar för att öka samhörigheten i byggnaden och möjligheten till spontana möten kan nya sociala nätverk bildas. Tanken med nätverken är att dessa ska generera idéer om hur den aktuella boendesituationen och den kommande omgestaltningen vi står inför kan utvecklas. Detta ska resultera i en energieffektiv byggnad att vara stolt över, inte bara för hyresgästerna utan för hela Hammarkullen.
Skola i Centrum
Dagens skola lyckas inte möta alla barns behov. 2011 slutade över 13000 elever grundskolan utan fullständiga betyg och riskerar att hamna i utanförskap. Vårt projekt föreslår en skola som kan lyfta och stärka både eleverna och samhället omkring dem. Genom arkitekturen och den fysiska miljön vill vi göra det möjligt för alla att utvecklas som människor och medborgare.
Som ett komplement till skolan föreslår vi ett hem för barn och ungdomar som inte kan bo kvar hos sin familj.
Hammarkullen på nytt
Projektet berör förtätning av bebyggelsen i Hammarkullen. Vi i projektgruppen har kommunicerat med stora och små byggherrar i Göteborgsområdet, Fastighetskontoret och Stadsbyggnadskontoret i syfte att uppmärksamma/synliggöra möjligheter till utveckling i stadsdelen. Projektet innefattar ett program för en markanvisningstävling för centrala delar av Hammarkullen, en förstudie till en detaljplan i samma område samt kommentarer till den rådande detaljplanprocessen i Göteborg. Under hösten har vi arbetat med medborgardeltagande och detta har varit vår utgångspunkt i projektet. Vår ambition har varit att sträva mot ett detaljplansarbete där kommun, byggherrar och invånare får samverka i utvecklingen av en trygg och levande stadsdel.
Uppdragen var:
- Hur kan bostadshuset Bredfjällsgatan 36-46 bli ett hus som ger plus både när det gäller det energibesparing och det sociala livet?
- Hur kan centrumbyggnaden vid torget berika stadsdelen och miljöanpassas?
- Hur kan själva stadsplanen för centrala Hammarkullen omformas för att området ska gynnas av fler byggnader, och hur kan man lägga upp ett sådant förändringsarbete?
- Hur kan en skola och ett boende för unga med särskilda svårigheter kunna utformas så att den också berikar stadsdelen?
Besök utställningen på Suburbsdesign@Wordpress eller på chalmers.se.
Centrumhuset
Genom att utforma plusplus-konceptet efter Hammarkullens unika möjligheter skapas en multifunktionell mötesplats mitt på Hammarkulletorget. En plats där olika lokala aktörer och organisationer kan samlas och forma en social förstärkning till området samtidigt som de kommunicerar Hammarkullens kultur, identitet och energi utåt. Gemensamma platser, nya samarbeten, energisnåla lösningar och integrering av lokal konst och kultur kännetecknar det nya centrumhuset!
Bredfjällsgatan 36-46
Vår vision är att stärka Hammarkullens positiva identitet genom att skapa en ikonbyggnad som uttrycker känslan av gemenskap, diversitet och den positiva energin i området på ett långsiktigt och hållbart sätt. Genom att skapa förutsättningar för att öka samhörigheten i byggnaden och möjligheten till spontana möten kan nya sociala nätverk bildas. Tanken med nätverken är att dessa ska generera idéer om hur den aktuella boendesituationen och den kommande omgestaltningen vi står inför kan utvecklas. Detta ska resultera i en energieffektiv byggnad att vara stolt över, inte bara för hyresgästerna utan för hela Hammarkullen.
Skola i Centrum
Dagens skola lyckas inte möta alla barns behov. 2011 slutade över 13000 elever grundskolan utan fullständiga betyg och riskerar att hamna i utanförskap. Vårt projekt föreslår en skola som kan lyfta och stärka både eleverna och samhället omkring dem. Genom arkitekturen och den fysiska miljön vill vi göra det möjligt för alla att utvecklas som människor och medborgare.
Som ett komplement till skolan föreslår vi ett hem för barn och ungdomar som inte kan bo kvar hos sin familj.
Hammarkullen på nytt
Projektet berör förtätning av bebyggelsen i Hammarkullen. Vi i projektgruppen har kommunicerat med stora och små byggherrar i Göteborgsområdet, Fastighetskontoret och Stadsbyggnadskontoret i syfte att uppmärksamma/synliggöra möjligheter till utveckling i stadsdelen. Projektet innefattar ett program för en markanvisningstävling för centrala delar av Hammarkullen, en förstudie till en detaljplan i samma område samt kommentarer till den rådande detaljplanprocessen i Göteborg. Under hösten har vi arbetat med medborgardeltagande och detta har varit vår utgångspunkt i projektet. Vår ambition har varit att sträva mot ett detaljplansarbete där kommun, byggherrar och invånare får samverka i utvecklingen av en trygg och levande stadsdel.
Folkhögskolan i Angered
Folkhögskolan i Angered vill vara en motkraft till ojämlikhet, kommersialism och passivitet. De arbetar med kursverksamhet, opinionsbildning och samverkan med olika föreningar. De vill inspirera till kritiskt tänkande, samhällsengagemang och internationell solidaritet. De öppnar dörrar till utbildning och arbete genom ämnesövergripande studier och kurser i estetiska ämnen.
Sök kurser nu på fia-angered.se.
Sök kurser nu på fia-angered.se.
Hammarkullens unga dansare visar vägen framåt
När Isam Mohammed Ali var åtta år såg han en danstävling i breakdance på fritidsgården Mixgården i Hammarkullen. Nu är han 14 och undervisar break och dancehall tillsammans med Santino Muratovic, 15 år.
Se den mycket intressanta artikeln bakom denna länk.
Se den mycket intressanta artikeln bakom denna länk.
Vill du ställa ut i Hammarkullens spårvagnshållplats?
Spårvagnshållplatsen i Hammarkullen ska bli en utställningshall. En konstnärstävling utlystes i höstas och i början av nästa år avgörs vilka yrkesverksamma konstnärer som går vidare. Deras konstnärliga gestaltning utgör en del av utställningshallen.
Men det finns även utrymme för lokala aktörer som vill ställa ut i stationen. Under våren finns möjligheter för föreningar, skolor, kulturaktörer och andra intresserade att vara med och visa vad de gör.
- Här vill vi lyfta fram konst, kultur, natur, föreningsliv och allt annat bra som finns här i nordost, berättar Gunilla Fransson Bangura som ansvarar för utställningshallen. Det blir ett bra tillfälle att sprida information om allt som sker i området. Långt ifrån alla känner till exempelvis El Sistemas fantastiska verksamhet för barn eller att Göteborgs Universitet och Chalmers faktiskt finns på plats här i Hammarkullen genom Centrum för urbana studier.
Intresserade kan anmäla sitt intresse till Gunilla Fransson Bangura via e-post: gunilla@projektateljen.se
Men det finns även utrymme för lokala aktörer som vill ställa ut i stationen. Under våren finns möjligheter för föreningar, skolor, kulturaktörer och andra intresserade att vara med och visa vad de gör.
- Här vill vi lyfta fram konst, kultur, natur, föreningsliv och allt annat bra som finns här i nordost, berättar Gunilla Fransson Bangura som ansvarar för utställningshallen. Det blir ett bra tillfälle att sprida information om allt som sker i området. Långt ifrån alla känner till exempelvis El Sistemas fantastiska verksamhet för barn eller att Göteborgs Universitet och Chalmers faktiskt finns på plats här i Hammarkullen genom Centrum för urbana studier.
Intresserade kan anmäla sitt intresse till Gunilla Fransson Bangura via e-post: gunilla@projektateljen.se
Filmen "Kungarnas gård" inspelad i Hammakullen
Hiphopmusikalen "Kungarnas gård" tar snart plats på vita duken. Musikalen som gick på Folkteatern i våras ska bli film med Nasrin Pakkho som regissör.
- Jag brinner för det här projektet och vill utveckla berättelsen filmiskt.
Nasrin Pakkho har också skrivit föreställningen som handlar om en grupp dansare som får möjlighet att dansa för kungen. Musikalen berättar också om de medier och politiker som följer kungen till förorten.
Filmen är inspelad i Hammarkullen, i samma miljö som teaterföreställningen är tänkt att utspela sig, och skådespelarna är desamma som i musikaluppsättningen. Nu hoppas Nasrin Pakkho att filmen ska visas på Göteborgs filmfestival som börjar i slutet av januari nästa år. Sedan är den tänkt att rulla på skolor och fritidsgårdar.
– Vi kan möta ungdomarna face to face och diskutera frågorna i filmen, säger Nasrin Pakkho.
- Jag brinner för det här projektet och vill utveckla berättelsen filmiskt.
Nasrin Pakkho har också skrivit föreställningen som handlar om en grupp dansare som får möjlighet att dansa för kungen. Musikalen berättar också om de medier och politiker som följer kungen till förorten.
Filmen är inspelad i Hammarkullen, i samma miljö som teaterföreställningen är tänkt att utspela sig, och skådespelarna är desamma som i musikaluppsättningen. Nu hoppas Nasrin Pakkho att filmen ska visas på Göteborgs filmfestival som börjar i slutet av januari nästa år. Sedan är den tänkt att rulla på skolor och fritidsgårdar.
– Vi kan möta ungdomarna face to face och diskutera frågorna i filmen, säger Nasrin Pakkho.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)